Om bröd och annat väsentligt

Senaste inläggen
Populäraste inläggen
Publicerad 2022-10-17

Påminnelse anmälan Vikt & viktigt 19 oktober

Om du redan har anmält dig ber vi dig bortse från detta meddelande. Om inte läs gärna vidare

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2022-10-05

Vikt & viktigt - webbinarium

Är det rimligt att klaga över bilringar runt midjan när det pågår en akut klimatkris och krig i närområdet?  Vilken betydelse och roll har den personliga hälsan i tider av kris? Välkommen till ett samtal om konsekvenserna av, och utmaningarna med, att övervikt och fetma ökar.

Webbinarium onsdagen den 19 oktober kl. 8:45-10:00.

De så kallade icke smittsamma sjukdomarna NCD, Non Communicable Diseases, svarar för 90 procent av alla dödsfall i Sverige. Till NCD räknas hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och kroniska lungsjukdomar. Ofta är sjukdomarna tätt förknippade med övervikt och fetma vilket cirka 50 procent av befolkningen har. Sjukdomarna har gemensamma riskfaktorer där ohälsosamma matvanor ligger i topp.

Parallellt ser vi en rörelse som lyfter fram hur utseendefixering och vikthets i samhället skapar ohälsa och olycka hos personer med övervikt och fetma. Att inte bli sedd som person utan mest som överviktig liknas som diskrimerande behandling.

Hur kan dessa två aspekter samsas och vilken betydelse får det för samhället och folkhälsan när diskussioner om hållbar mat får slagsida åt vad som främst är klimatsmart och maten för bättre folkhälsa inte får det utrymme den behöver?

Medverkande:

  • Karin Nileskog, kost- och programansvarig, ViktVäktarna
  • Mattias Svensson, ledarskribent, Svenska Dagbladet
  • Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning
  • Ingela Stenson, chefredaktör och omvärldsanalytiker
  • Michael Fridebäck, vinnare av Biggest Loser 2016, vd
  • Moderator: Maria Sitell, kommunikationschef och leg. dietist, Brödinstitutet

HÄR ANMÄLER DU DIG.

Länk till webbinariet får du i anmälningsbekräftelsen. Du får gärna sprida webbinariet.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2022-03-24

När vetenskapen svarar tyckare

Efter mer än ett decenniums milslånga inlägg, och ibland även militanta attityder, från falanger av självutnämnda kostexperter om att LCHF-kost (Low Carb High Fat) skulle vara bäst vid specifikt diabetes typ 2, säger SBU:s (Statens beredning för medicinsk och social utvärderings) pinfärska utvärdering något annat.

1. Det finns ett samband mellan att äta medelhavskost (som liknar de svenska kostråden) o minskad risk att dö för tidigt. (Gäller både diabetes typ 1 – DM1 o diabetes typ 2 – DM2 .)  De svenska kostråden säger bland annat att vi behöver äta mer fullkorn, baljväxter, fisk och skaldjur, grönsaker, frukt, rotfrukter och mindre av salt, socker, chark och rött kött, raffinerat mjöl och alkohol.
2. Det finns ett samband mellan att äta mer fibrer, t ex grovt bröd o baljväxter o minskad risk för förtida död. (DM1 o DM2)
3. Det kan finnas ett samband mellan större andel enkelomättat fett o minskad risk för förtida död pga hjärt-o kärlsjukdomar. Samma sak fast tvärtom för mättat fett. (DM2)

Vidare visar SBU att en livsstilsförändring med lågfettskost o mer fysisk aktivitet är att föredra vid behandling av DM2. Det nämns också att den ketogena kosten (plus fett, plus protein, minus kolhydrater) är svår att utvärdera då det saknas studier om vikten kan bibehållas så länge.

Det finns betydligt mer intressant att läsa i rapporten i sin helhet.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2022-03-03

Behöver vi sockerfria kakor och choklad?

Behövs sockerfri mat? För dem med diabetes eller generellt? Idag har halva befolkningen övervikt och i kölvattnet ökar antalet personer med diabetes typ 2 enormt. I den här artikeln (publicerad i BRÖD nr 2/2022) intervjuas Brödinstitutets kommunikationschef, tillika dietist, Maria Sitell om vad som är bra att tänka på för personer med diabetes typ 2 avseende behovet av sockerfritt.

Vi kan konstatera att intresset för att äta mindre socker har eskalerat de senaste åren och det kan låta som om att äta mindre socker är det viktigaste för folkhälsan. Men det är inte riktigt sant, även om det självklart är bra att inte äta för mycket socker. Men det är värre med vårt höga saltintag och bristen på främst fullkorn, baljväxter, fisk och frukt och grönsaker. Det är vad vi kallar för det allmänna kostbudskapet som gäller för de allra flesta, även för dem med diabetes typ 2. Men med vissa betoningar som är viktigare än andra. Hit hör valet av kolhydrater.

FRÅGA: Det här med diabetes och socker är ju knepigt. Vad gäller egentligen om de båda varianterna – diabetes 1 och 2 – lite övergripande?

Diabetes betyder att funktionen att ta hand om kolhydraterna vi äter inte fungerar. I båda varianterna är det mer eller mindre brist på hormonet insulin som är orsaken, men det är fullständigt olika bakomliggande orsaker till typ 1 och typ 2.

Typ 1
– kallas också för autoimmun diabetes. Då är produktionen av insulin i bukspottskörteln helt utslagen och insulin måste från dag 1 tillföras med hjälp av injektioner. Typ 1 ökar och varför vet man ännu inte. Det har inte alls att göra med individens levnadsvanor eller om man är överviktig eller hur man äter. Sjukdomen är kronisk och behandlingen är insulin resten av livet. För dem med typ 1 handlar det hela tiden om att hålla blodsockernivåerna på en jämn nivå där både för högt och för lågt är farligt. Det kan variera relativt snabbt och behandlas med struktur på träning, mat och insulinmängd.

Typ 2 orsakas inte sällan av övervikt och ofta i kombination med en ganska inaktiv muskelmassa. Det kan också vara så att själva insulinproduktionen har minskat något. Sammanfattningsvis så har kroppen för lite insulin, antingen på grund av att kroppsmassan är större än kroppens insulinmängd och att musklerna är inaktiva och har då svårt att ta emot insulinet. Eller så finns inte tillräckligt med insulin. Den inledande behandlingen är att se till att det finns tillräckligt med insulin och om man har övervikt att man går ner i vikt i kombination med en mer rörlig tillvaro. Ibland kan även tabletter ges som stimulerar kroppens egen insulinproduktion. Och som sista behandling ges insulininjektioner.

FRÅGA; Det är alltså insulin som är det kritiska ämnet, vad är det egentligen?
Insulin är ett protein som tar hand om de minsta delarna av kolhydraterna i maten, det vill säga glukos. När vi äter kolhydrater delas de genom flera olika processer ner till glukos. För att komma in i cellerna från blodbanan behövs en dörröppnare för att komma in i cellen. Insulin är dörröppnaren. När det är brist på insulin stannar sockret kvar i blodet och man får högt blodsocker.  Har man för mycket blodsocker för länge ökar risken för skador i nerverna, njurarna och ögonen.

FRÅGA:  Tidigare kallades väl diabetes för ”sockersjuka”, när togs det bort – och varför?
Därför att det inte handlar om sockermängden i maten utan om ämnesomsättningen av kolhydrater. Det har skett successivt sedan 70–80-talen.

FRÅGA: Finns det någon kost som är särskilt lämplig för diabetiker? Skiljer det sig något beroende på vilken variant (1 eller 2) man har?
För dem med typ 2 handlar det först och främst om att få ner blodsockret (till skillnad mot typ 1 där det både kan bli för högt och för lågt när sjukdomen väl är under behandling). Först och främst är hela livsstilen av betydelse. Stress ger bland annat adrenalinpåslag som gör blodsockret högre och insulinkänsligheten sämre. Att röra på sig varje dag är a och o och det är bra komma upp i rejäl puls minst tre gånger i veckan i 30 minuter. Maten ska bestå av bra fetter, långsamma kolhydrater och för övrigt innehålla bra med grönsaker och lagom med kött, fisk etcetera. Det är värt att stanna upp kring kolhydraterna. Letandet efter sockerfri mat, inklusive bröd är en företeelse som inte är relevant längre med det stora undantaget för söta drycker som alla, oavsett med diabetes eller inte, med fördel bör dricka zero- och lightvarianterna av. Men det är förstås också en mängdfråga.

Det är vilka kolhydrater maten innehåller som är helt avgörande. Mat som höjer blodsockret mest är bland annat söta drycker, siktat mjöl och vitt ris (och självklart godis). Även juice, för att det blir många snabba kolhydrater på liten mängd och för att fibrerna inte finns med. I siktat mjöl för att det bara är stärkelsen kvar och resten av kornet är borta. Samma sak för riset. Dock är det helt centralt att äta bra kolhydrater. Dessa hittar vi i fullkornsbröd (minst 22 procent på färdig produkt och ju mer helt kornet är desto bättre för blodsockernivån) och andra fullkornsprodukter, i hela frukter och grönsaker och baljväxter. Även mjölkprodukter ger kolhydrater som är relativt långsamma.

För att hitta en lagom nivå på både fullkorn och socker är fortfarande det gröna nyckelhålet till hjälp.  Det anger att mängden sockerarter får vara max 5 gram per 100 gram bröd. Slutsatsen blir att ett fullkornsrikt bröd med lite socker har bättre effekt på blodsockernivån och hälsan än vad ett osötat, siktat bröd har. Mängdfrågan är förstås också viktig. Att äta bra nästan alla dagar ger utrymme för ”vad man vill ha” ibland.

Det finns ibland så kallade sockerfria kakor, choklad och glass. De är ändå söta och sötningsmedel har använts. De enda sötningsmedel som funkar för dem med diabetes är Acesulfam, Aspartam och Stevia vilka också finns i läskens light- och zeroalternativ.  Sötningsmedel som slutar på -ol, till exempel Sorbitol och Mannitol höjer ändå blodsockret och är laxerande. Bättre då att äta en vanlig kaka, choklad och glass, även för dem med diabetes. Ät bra för övrigt, med bland annat fullkornsbröd, så finns plats för vanlig kaka när det bjuds.

Kostbehandlingen vid typ 1 är mer individuell men lyder i stort under samma premisser som beskrivet ovan.

FRÅGA: Vad skulle du säga är vore det bästa sättet för att minska förekomsten av diabetes 2 hos befolkningen?
Att väga lagom, att skilja mellan vardagsmat och sällanmat, att äta mer fullkorn och att det skulle finnas ännu mer fullkornsbröd att köpa, att man låter bilen stå och rör sig aktivt minst 30 minuter varje dag. Vidare att vi ser till att skapa utrymmen för återhämtning i livet så att inte kroppen går på stressläge 24/7. Och sist men inte minst att inte lyssna på alla galna råd som lovar hälsa genom att ta piller med krom eller dricka vissa drycker.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2022-01-20

Pressmeddelande: Myter kring mat och hälsa ger felaktiga och skadliga hälsotrender

Många går in i det nya året med stora planer på att sätta hälsan i fokus. I många olika medier flödar utbudet av tips och tricks kring hur svenskarna kan ”äta sig friskare”, ”bli mer hälsosamma” eller ”äta mindre kolhydrater för att gå ner i vikt”. Tyvärr blir det ofta fel. Råden är i många fall starkt förenklade och ibland även direkt felaktiga när man jämför dem med aktuell forskning kring hälsosam mat. I stället leder de till ökad förvirring och, i värsta fall, ohälsa.

Brödinstitutets årliga opinionsundersökning Brödtermometern visar att yngre svenskar i åldrarna 26–45 är mer oroliga än äldre sett till vad de konsumerar för mat. När gruppen listar vad de skulle ändra med sina kostvanor för att vara mer hälsosamma, så skulle de äta mindre kolhydrater (53 procent), mindre fett (52 procent) och mindre gluten (43 procent).

− Att många tror att de ska undvika kolhydrater för viktnedgång och äta mindre gluten är trender vi sett under flera år, framför allt bland yngre. Vi ser ett generellt ökat hälsofokus bland svenskar, något som pandemin sannolikt bidragit till. Dock utnyttjas trenderna ofta av vissa medier med hjälp av klickvänliga rubriker. I bästa fall är det bara mycket förenklad, men inte sällan även direkt felaktig information som presenteras. För människor som söker kunskap för att leva mer hälsosamt, kan dessa populistiska råd med andra ord i stället få negativa effekter för hälsan, säger Maria Sitell, kommunikationschef för Brödinstitutet och legitimerad dietist.

När Brödinstitutet kartlägger vanligt förekommande felaktigheter och myter kring sätt att uppnå bättre hälsa, som ofta förekommer i medierna, identifieras tre stora områden:

Myt 1: Att äta mindre kolhydrater är bättre för hälsa och viktnedgång.

I Brödinstitutets undersökning framkommer det att mer än hälften (54 procent) av svenskarna i åldern 26–45 oroar sig för att de äter för mycket kolhydrater. Nästan en av fyra (24 procent) i åldersgruppen har dessutom gått på en lågkolhydratsdiet någon gång i sitt liv, jämfört med endast 8 procent av de som är 66 år eller äldre.

− Det cirkulerar idag många uppfattningar om kolhydrater, som att undvika dem för att gå ner i vikt. För det första är kolhydrater minst lika varierat som fett, det vill säga det finns många olika sorter, allt från enkla sockerarter och stärkelse till fibrer. För det andra är det bland kolhydraterna, och mer specifikt i spannmålen, som fullkornet finns; den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa allra mest. För det tredje finns flera vitaminer, mineraler samt fibrer i kolhydrater. För det fjärde minskar man i vikt av ett lägre kaloriintag, oavsett varifrån dessa kommer. Och för det femte är det kolhydrater som är kroppens primära energikälla. Vi måste tala om de olika kolhydraterna, dess effekt och i vilken mat de finns. Först då blir det tydligt, säger Maria Sitell.

 Myt 2: Antiinflammatorisk kost är lösningen för bättre hälsa.

Att det finns enstaka livsmedel som skulle dämpa eller öka inflammationer i kroppen finns det inga vetenskapliga belägg för. Vetenskapen är idag överens om att vissa så kallade matmönster, med mer fullkorn, rotfrukter, frukt, grönsaker, baljväxter, nötter, oljor, fisk och mindre salt, socker, alkohol, rött kött och raffinerande mjölprodukter är hälsosamt, säger Maria Sitell. I kombination med normalvikt och att man rör på sig minskar risken för flera av vår tids stora levnadsvanesjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 med flera.

− Mat är en friskfaktor, en glädjekälla och inget vi ska undvika. Det är helheten
som gäller, inget enstaka livsmedel, säger Maria Sitell.

Myt 3: Glutenfritt är nyttigare.

Att välja glutenfritt utan att ha celiaki/glutenintolerans är mer populärt bland yngre. Bland de mellan 26 och 45 år oroar sig 44 procent i någon grad för att de får i sig för mycket gluten. Dessutom menar 43 procent att de skulle äta mindre gluten för att bli mer hälsosamma, jämfört med 28 procent av de som är 46–65 år och 21 procent av de som är 66 plus.

− För att tala klarspråk så är glutenfritt inte nyttigare för någon annan än de som har celiaki. Att äta mindre gluten när man inte har celiaki ger alltså inga hälsofördelar över huvud taget. Och en central aspekt är att man missar fullkornet som är bland det viktigaste att vi äter mer av för en god hälsa, säger Maria Sitell.

Glutenfritt är en trend som tog fart när en australiensisk studie hävdade att personer med orolig mage (IBS) blev utan besvär när de tog bort gluten från kosten. Samma forskningsgrupp tydliggjorde senare att det faktiskt inte berodde på proteinet gluten utan på en oförmåga att bryta ner en slags jäsbara kolhydrater (FODMAPS). Trenden fick dock snabb spridning utan vetenskapligt stöd. Flera studier stärker detta samband.

Vid den kroniska sjukdomen celiaki skapar gluten en inflammation i tunntarmen och tarmluddet försvinner. Behandlingen är strikt glutenfri kost hela livet och då växer tarmluddet tillbaka. Mellan 1 och 3 procent lider av celiaki i Sverige. Uppskattningsvis har 10–15 procent IBS.

Det är viktigt att inte laborera själv med olika dieter utan att komma till en läkare som kan utreda om man misstänker celiaki. 

Om undersökningen
Undersökningen är genomförd bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år. 1003 intervjuer genomfördes under oktober 2021 av analysföretaget United Minds på uppdrag av Brödinstitutet. Undersökningen har genomförts de senaste tio åren.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2022-01-03

Kostråden är livsmedelsindustrins karta & kompass

Med anledning av professor Gunnar Johanssons artikel ’Vem styr kostråden?’ i tidskriften Dietisten nr 3/2021 vill vi passa på att beskriva hur den svenska livsmedelsindustrin ser på och använder dessa råd. Vi har i olika roller på olika företag och branschorganisationer verkat inom denna del av näringslivet i många år.

Den gedigna kunskapssammanställningen Nordic Nutrition Recommendations (NNR) är det tunga vetenskapliga underlag som Livsmedelsverkets kostråd vilar på. NNR har tagits fram av över 100 forskare och innehåller mer än 2 300 referenser. För att omsätta all denna kunskap till praktisk tillämning det vill säga råd att använda i vardagen, måste hänsyn tas till omgivande faktorer i samhället där vi befinner oss, till exempel nationella folkhälsoutmaningar, utbud och mattraditioner. Genom att utgå från vetenskap och evidens i produktutveckling och kommunikation kan livsmedelsindustrin göra verklig skillnad för den svenska folkhälsan. Därför utgör NNR och kostråden basen i livsmedelsindustrins arbete för mer hälsosamma matvanor.

Här några exempel på hur vi omsätter detta:

  • Brödinstitutets digitala julkalender och second opinion-blogg kring mediala felaktigheter, allt från sockerberoende till antiinflammatorisk kost.
  • ”Rytter rättar” som med kunskap bemöter självutnämnda experter i dagens hätska medielandskap.
    Vi kan oblygt berätta att båda dessa exempel på kunskapsspridning har varit nominerade till Livsmedelspriset med motiveringen att just lyfta fram och stå upp för vetenskap och evidens.
  • Dryckesbranschen med Coca-Cola i spetsen som i sitt arbete för minskad andel sockersötad läsk bidragit till att sockerfri läsk ökat från 16 procent till över 40 procent de senaste tio åren samtidigt som läskkonsumtionen legat stabil. Och trenden går stadigt uppåt för sockerfri läsk.
  • Findus Special Foods som utvecklar och erbjuder ett specialanpassat sortiment för personer med tugg- och sväljsvårigheter, tillsammans med information och utbildning till vård- och kökspersonal.
  • I skrivande stund pågår projektet ReduSalt vars syfte är att ta fram metoder för att sänka salthalten i en rad olika livsmedel och där företag ingår tillsammans med forskare, myndigheter med flera.

Avslutningsvis vill vi poängtera att kostråden inte är någon slags boxningsmatch eller tävlan mellan olika livsmedelsgrupper vilket man kan få en känsla av när man läser Gunnar Johansson artikel. Tvärtom är de tungt förankrade i vetenskapen. För oss som jobbar inom livsmedelsindustrin är de vår karta och kompass.

Maria Sitell, leg dietist och kommunikationschef på Brödinstitutet
Elisabet Rytter, med dr nutrition och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen

Artikeln är även publicerad i tidskriften Dietisten nr 1/2022.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-12-22

God Jul & Brödquiz

Vad vet du om vörtbröd, klimat och bröd, fibrer, glutentrådar etc?

Välkommen att testa dina kunskaper i Brödinstitutets stora helg- och brödquiz.

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR önskar Brödinstitutet! Varmt tack för alla goda samarbeten, kontakter, idéer och lärdomar och vi ser framemot 2022.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-11-30

Från livsfarligt till livsviktigt

Kolhydrater har helt felaktigt fått stå ut med de flesta extrema beskrivningarna avseende hälsoeffekter. Under några decennier av en rejäl dos av kolhydratskräck börjar bilden bli något mer nyanserad. På samma sätt som fett finns i många olika former med olika effekter gäller detsamma för kolhydrater. Här förklarar vi.

I Sverige verkar vi bara kunna fokusera på ett energigivande näringsämne i taget. På 80- och 90-talen basunerades fettets skadliga effekter ut med en så pass stark stämma så att man blev påmind om ”hesa Fredrik”, fast varje dag. Ungefär samtidigt som Susanne Lanefelts knipande gymnastikövningar hade sändningstid på en av våra två tv-kanaler erbjöds vi fler och fler  lightprodukter som lågt hängande frukter i affären. Allt blandat med pasteller. Efter millennieskiftet  kom skiftet och strävan efter normalvikt hette inte lightprodukter utan nu istället helfeta produkter. Och minimalt med kolhydrater. LCHF (Low Carb High Fat) föddes.  Något som närmast kan liknas som ett krig mellan vallgravar utbröt när i princip alla kolhydrater utsågs vara orsaken till alla levandsvanesjukdomar. Och dessutom med hjälp av Livsmedelsverket som många LCHF -anhängare ansåg (anser?) vara helt fel ute trots ett vetenskapligt underlag på cirka 2300 artiklar.

Kolhydratskräcken har gått långt och i kölvattnet där självutnämnda experter med viss framgång lyckades påverka synen på kolhydrater, kunde vi se hur brödet hos somliga hamnade i skamvrån i den grad så att be om bröd till maten vid en trendig lunchrestaurang närmast betraktades som att be om ett glas vin på arbetstid. Som tur är har detta förändrats.

20 år har gått sedan senaste skiftet och det verkar som om det börjar puttra kring proteinet, det tredje av våra energivande näringsämnen. Ett ämne i taget som sagt. I och med att planeten inte mår bra kommer vårt val av protein i fokus parallellt som proteinpulver och -drycker sällan har sett bättre dagar. Även åsikter om val av protein kommer att köras i torktumlare där sakkunskapen även här till slut kommer att visa på en lämplig och resonabel väg framåt.

För visst finns den, sakkunskapen om våra tre energigivande näringsämnen. Och till skillnad mot att fokusera på ett i taget blir det allra bäst med alla tre samtidigt.

Bröd har fått stå i skamvrån mer än något annat livsmedel när det gäller kolhydrater och har tilldelats oanade dåliga egenskaper som inte ens den röda mjölken fick under 80-talet. Samtidigt är bröd och andra spannmålsprodukter samt potatis våra stapelvaror.

Kolhydrater är långt ifrån ett ämne. Monosackarider, polysackarider, stärkelse, fullkorn, fibrer, glykemiskt index är bara några av de begrepp som förtjänar en egen förklaring. Brödinstitutet har därför gjort en rätt diger sammanställning av dessa med länkar till fördjupande artiklar. Välkommen att ta del av det, bara ett KLICK bort. 

/Maria Sitell

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-11-16

Vi föreslår fullkornsbröd till äpplet på internationella fullkornsdagen

Idag den 16 november firas Internationella Fullkornsdagen. Brödinstitutets årliga opinionsundersökning Brödtermometern visar att fler och fler förknippar fullkorn med hälsa samtidigt som kunskapen om vad fullkorn är och var det finns är låg. Och att det är svårt att slå frukt & grönt på nyttighetslistan. Vi föreslår ett fullkornsbröd till äpplet för bäst effekt.

På frågan tänk dig att du skulle ändra dina kostvanor för att må bättre och därför försöka äta mer hälsosamt hamnar ’mer fullkorn och fibrer’ i topp (55 procent) och passerar därmed ’mer växtbaserat’ (51 procent). Hälso- och nyttighetsassociationen är tydlig då 50 procent anger att de kommer äta mer fullkorn framöver.

Vetenskapen är enig om att fullkorn är den enskilda kostfaktor som förebygger våra stora levnadsvanesjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer i högsta grad, se bifogad bild. Men här är kunskapen låg.

– Det är tydligt att fullkorn har en bit kvar på nyttighetslistan då grönsaker (62 procent) följt av fisk (38 procent), frukt och bär (37 procent) hamnar långt före fullkorn på frågan vilka livsmedel man tycker är nyttigast, säger Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet. Fullkorn hamnar först på åttonde plats med 16 procent.

Vad är mest nyttigt

Även om fullkorn som begrepp ökar vet bara hälften att fullkorn förebygger tidigare nämnda sjukdomar. När det gäller kunskapen om var fullkorn finns vet endast en tredjedel att fullkorn bara finns i spannmål, det vill säga i vete, råg, korn, havre, majs, ris, hirs, durra och sorghumarter.

Undersökningen visar att fullkorn främst förknippas med bröd, nyttigt, bra, grovt och gott. Bröd får 67 procent vid frågan hur man helst äter fullkorn följt av frukostflingor/müsli 26 procent, gröt 24 procent och pasta 22 procent (två svarsalternativ).

Helst bröd fullkorn

– Att göra fullkorn mer trendigt, på samma sätt som surdegen har lyckats, är något av det absolut bästa vi kan göra för folkhälsan, säger Maria Sitell. Det är tydligt att vi verkligen behöver mer fullkorn. Enligt Riksmaten äter nio av tio för lite fullkorn.

United Minds har genomfört opinionsundersökningen Brödtermometen på uppdrag av Brödinstitutet. 1003 intervjuer genomfördes bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år i oktober-november 2021. Brödtermometern har genomförts varje år sedan 2012.

Läs mer om fullkorn här.

Global Burden of Disease (GBD) är en omfattande global forskningsstudie som beskriver dödlighet och sjuklighet kopplat till större sjukdomar, skador och riskfaktorer över hela värden. Uppgifter samlas in och analyseras av ett konsortium som består av mer än 3600 forskare från 145 länder. Ansvarig för projektet är Institute for Health Metrics and Evaluation.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-11-03

Fullkornet kan lära av surdegen

Det är dags att fullkornet blir trendigt på samma sätt som surdegen. Tidningen BRÖDs chefredaktör Johan Hård har intervjuat Maria Sitell på Brödinstitutet om anledningarna till varför det är hög tid att fullkornsbrödet tar sig några steg uppåt på trendlistan.

Fråga: Hur är det egentligen med kunskapen om fullkornets hälsofördelar?
Kunskapen är ganska låg, i synnerhet om vi jämför med kunskapen om sambandet mellan hälsa och frukt och grönt. I Brödinstitutets årliga  opinionsundersökning Brödtermometern anger 64 procent att de anser grönsaker vara mest nyttigt medan fullkorn hamnar på en sjundeplats med 16 procent. Idag visar all forskning att för lite fullkorn är mer skadligt än för lite frukt och grönsaker. 

En gång för alla – vad är egentligen fullkorn? Och vad är det för skillnad på fullkorn och fibrer?
Fullkorn är när hela kornet i spannmålet finns med.
Hela kornet, dvs kärnan, är längst inne i spannmålet. Kornet består av tre olika delar som kallas kli, grodden och frövitan. Kliet är ett koncentrat av kärnans skaldelar. Grodden är anlaget för den växande plantan medan frövitan, eller mjölkroppen som den också kallas, innehåller stärkelse och en del proteiner. Siktat mjöl som till exempel vetemjöl och rågmjöl har bara kvar frövitan från kornet.

Bröd_brödinstitutet_fullkorn_surdeg_nyttigt

Fullkorn finns bara i spannmål, alltså vete, råg, korn, havre, ris och majs och några ytterligare spannmål. Fibrer finns även i annan mat, exempelvis frukt, rotfrukter, linser och bönor. I fullkornet finns bland annat en del som är själva fibern. Fullkorn har fler fördelar än bara sitt fiberinnehåll och påverkar hälsan på olika sätt. Bland annat är fullkorn bland den bästa näringen för tarmbakterierna som i sin tur skapar en bra tarmflora. En bra tarmflora påverkar hälsan positivt.

Spelar det någon roll om fullkornet är helt, krossat eller malet?
För hälsans skull är skillnaderna marginella. Hela korn är allra bäst för ett jämnare blodsocker. När fullkornet krossas kommer kroppen enklare åt alla vitaminer och mineraler. Alla sorter är bra och själva bakningen kan avgöra vad som passar bäst tänker jag.

Surdegsbröd då, det är väl lika bra som fullkorn, eller bättre, eftersom det finns hos vart och vartannat bageri?
Surdegsbröd har många nyanser. Smaken, strukturen och hållbarheten är några. Att brödet är surare bidrar till ett lägre blodsockersvar förvisso men det är ytterst marginellt och går inte att jämföra med fullkornets effekter.

”Allra bäst är att baka fullkornsbröd
på surdeg, då tar kroppen
upp näringsämnena allra bäst.”

Är det så att surdeg är ballare och trendigare än fullkorn? Har fullkorn en töntig präktighets- och kruskakli-stämpel? Och i så fall – varför?
Helt klart är surdegsbröd trendigt – och jättegott! Men surdegsbröd är långt ifrån bara det s k levainbrödet utan också grovt surdegsrågbröd och allt däremellan. Jag möts alltför ofta av påståendet att barn inte skulle gilla fullkornsbröd. Det kan kanske stämma om det handlar om pumpernickelbröd och liknande  men det finns ju mängder av sorter som fortfarande är fullkornsbröd men mjukare i sin smak så det argumentet köper jag inte. Barn över två år rekommenderas (av Livsmedelsverket) att äta mat med fullkorn.

Vetenskapen, och undersökning efter undersökning, säger att vi svenskar äter för lite fullkorn. Hur kommer det sig?
Ända sedan efter andra världskriget har våra matvanor förändrats radikalt. Det grova har fått ställa sig åt sidan. Vi kan se samma sak kring det gröna där sallat, tomat och gurka har blivit det dominerande istället för att äta rotfrukter och kål som vi har producerat i vår del av världen hur länge som helst har hamnat i periferin. Det blir förstås rätt enkelt likadant när det kommer till spannmålsprodukter, dvs det siktade har tryckt bort en hel del av det fullkornsrika brödet i för hög grad. Vi äter också för lite fisk, för mycket chark och för mycket salt. Men det går ju att ändra på, det märks.

Men våra nordiska grannar – Norge, Danmark, Finland – för att inte tala om Tyskland, är alla bättre än vi. Varför då?
Bra fråga. Finland har sitt grova rågbröd i sitt DNA. Norrmännen äter bröd till lunch och möjligt att man vill ha mer mättande bröd då och använder fullkorn. Danskarna har ett mycket framgångsrikt fullkornspartnerskap som har ökat fullkornsintaget med över 100 procent på fem år. Jag tror dock att Sverige är på gång kring fullkornsintaget, det märks och det är ju bra.

Vad tror du behövs för att fullkorn ska få samma medvind som surdegsbrödet seglat på under många år nu?
Bland annat att det blir just trendigt. Att göra viss mat mer trendigt har bagare och kockar lyckats med de senaste 30 åren utan problem och med framgång. Det är nog bara att inse betydelsen av just fullkorn. Som jag har det förklarat för mig så är det inget svårare att baka med fullkornsmjöl så det är för många att byta mjölpåsen när brödet ska bakas. Och berätta om det.

Hur mycket fullkorn ska det vara i brödet för att få kallas fullkornsbröd?
För att kallas/märkas fullkornsbröd ska mjukt bröd innehålla minst 22 procent fullkorn och hårt bröd minst 50 procent, på färdig produkt. För andra spannmålsprodukter så är Nyckelhålsmärkningen ypperlig att utgå utifrån. Nivån för ”fullkornsbröd” motsvarar Nyckelhålsmärkningen avseende fullkornsmängd för bröd.

Intervjun är även publicerad i tidningen BRÖD  nr 10 2021

.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-08-23

Är det brödet som är busarna?

I rapporten Brödbusar som har sin grund i den så kallade Boråsrapporten står att läsa att bröd är ett av de största problemen gällande matsvinnet. Vidare att ett av de största problemen gäller hur det påsförpackat brödet hanteras i butik. Att matsvinn är ett stort problem är sant och när vi ska samtala om brödsvinn ser vi det som angeläget att bilden av verkligheten är heltäckande.

Rapporten Brödbusar, som kom ut juni 2019 med en uppföljare maj 2021, har en god intention när den granskar brödsvinn. Tyvärr färgas rapporten av en ogrundad tanke om att det idag skulle finnas ett stort systemfel i det sätt bröd distribueras och att den största positiva förändringen av brödsvinn i butik skulle uppnås genom att ändra på just det systemet. Rapporten argumenterar för att handeln själv skulle ta över hanteringen av brödet. Med andra ord att den affärsmodell som idag finns, där bagerierna själva distribuerar och packar upp brödet på hyllan, och även sköter returhantering, med fördel skulle ersättas av att butikerna gör detta. Detta argumenterar rapporten för trots att siffror visar att de stora bageriernas distribution leder till lägre svinn än när handeln själv sköter distributionen.

Flera handlare citeras okritiskt när de för fram sin syn om att handeln ska ta över mer. Det skulle kanske kunna vara bra att ha i åtanke att handeln argumenterar utifrån att de vill stärka sin makt ytterligare även inom brödkategorin, särskilt när rapporten Brödbusars uppföljare släpptes samtidigt som den nya lagen om otillbörliga affärsmetoder (UTP) beslutades. (UTP är en lag som begränsar dagligvaruhandelns möjligheter att agera på ett otillbörligt sätt i livsmedelskedjan.)

Om man tittar på den så kallade Boråsrapportens (från Statens lantbruksuniversitet och University of Borås) siffror och jämför svinnet med hur mycket bröd som säljs visar det sig att bageriernas retursystem leder till betydligt lägre svinn än butikernas EMV-bröd och bake-offbrödet. De system handeln ansvarar för är alltså betydligt sämre än det system bagerierna hanterar. Det är vad de oberoende siffrorna visar.

Spelar felaktig analys av affärsmodellerna någon roll?
Det kan tyckas att det inte spelar någon roll att de olika affärsmodellerna jämförs på ett felaktigt sätt. Svinnet måste minska oavsett hur brödet distribueras. När en felaktig analys görs uppstår däremot en opinion och ett tryck att förändra till den, felaktigt, framställda distributionsmetoden med risk för ökat svinn istället för minskat. Att felaktigt utmåla leveransbageriernas affärsmodell med TBA (Take Back Agreement) som sämre, när det i själva verket är den bästa modellen enligt rapportens siffror, hjälper även dagligvaruhandeln att utöva ett ännu starkare tryck på de redan betydligt svagare leverantörerna.

Konsekvensen av en felaktig analys av distributionsmodeller riskerar alltså att, om än oavsiktligt, att öka svinnet och försämra leverantörernas förutsättningar mot handeln.

Andel svinn av total mängd bröd rapporterat i Boråsrapporten
I den så kallade Boråsrapporten anges siffror på den totala volymen svinn, räknat på allt bröd. Den kategori som är överlägset störst, det vill säga bageriernas bröd, har föga förvånande störst svinn i kilo räknat. Bageriernas svinn utgör 56 procent av brödsvinnet. Om man jämför det med att 72 procent av det bröd som säljs distribueras av bagerierna upptäcker man att 56 är lägre än 72 och att svinnet alltså är lägre än förväntat. När en kategori står för 72 procent av totala försäljningen, men 56 procent av svinnet innebär det att svinnet ligger på en underandel på 23 procent (55,6 % / 71,8 % = 0,77 x 100 % – 77 % = 23 %). EMV utgör 9 procent av marknaden och 10 procent av svinnet, vilket innebär en överandel på 15 procent (10,1 % / 8,8 %). Bake off utgör 19 procent av marknaden och står för 34 procent av svinnet, vilket är en överandel på 77 procent. Det leverantörsbakade brödets retursystem är alltså ur ett svinnperspektiv överlägset bäst.

Andelen svinn av bröd i butik, baserat på volym

 

 

 

Sammanfattningsvis är andelen svinn betydligt lägre för bageriernas retursystem än för de kategorier där handeln sköter distributionen, det vill säga EMV-bröd och bake-off. Ändå ges i rapporten främst utrymme för citat från några handlare om hur brödsvinnet i butik bör hanteras, med ett fokus på tankar om att det bör förändras hos de stora bagerierna. Vi anser att det är en märklig, och framförallt vilseledande, vinkling.

Vinklat urval påverkar resultatet
Det är även anmärkningsvärt att Boråsrapporten i sitt urval har med underlag för samtliga artiklar för leveransbagerierna men för endast 7 av de största cirka 20 EMV-produkter av mjukt bröd från Axfood. Ofta är andelen returer högre för artiklar med låg volym, varför det sneda urvalet kan tänkas ha givit alltför låga siffror kring returer för EMV.

Bageriernas ansvar
Mellan 3 och 8 procent av det distribuerade brödet från leveransbagerierna tas i retur och klassas som svinn. (Brödet återanvänds, men inte till humanföda och klassas därför som svinn.) Slutprodukten av hanteringen av brödsvinnet varierar mellan olika bagerier. Det vanligaste är till djurfoder och bioetanol. En försummande del går till förbränning eller biogas.

Vad gör branschen för att minska returer och svinn?
Vi instämmer i att det slängs för mycket bröd men vi anser att diskussionen ska föras utifrån korrekt fakta och ett objektivt förhållningssätt. För den nyfikne består bageriernas insatser för att minska svinnet bland annat av:

  • Sortimentsoptimering
  • Kategoriarbete
  • Butiksdialog om aktiviteter med mera
  • Förfinad leveransfrekvens
  • Förfinade prognossystem
  • Utbildning och närvaro av säljare
  • Optimerad returhantering
  • Förbättrad produkt- och konceptutveckling inför lanseringar
  • Leveransspecifika lösningar såsom hög frekvens av leveranser på färskt bröd och distribution av fryst bröd som tinas på väg till eller i butik.

Mer om svinn, bröd, klimat o mer data
Insatserna för minskat matsvinn är idag prioriterade på en global nivå. Starka initiativ och lösningsorienterade insatser i Sverige finns hos enskilda organisationer, hos företag och även på stora myndigheter. Målet att minska matsvinnet till hälften år 2030 verkar vara nåbart. Det är imponerande. Parallellt nås vi av IPPC:s klimatrapport att situationen är än mer kritisk. Att det inte bara är hög tid utan att det är direkt alarmerande bråttom att den globala klimatkrisen tas på allvar är ett faktum.

Siffrorna om hur mycket mat som slängs i Sverige, 1,3 miljoner ton per år enligt Naturvårdsverket, är skrämmande. Det blir otroliga 113 kilo per person varav 95 kilo (84 procent) uppstår i hushållen (2018).

Varför detta fokus på bröd?
Hänvisning i Brödbusar går ofta till Willys Sifo-undersökningar. Här presenterar vi några fler källor:

  • Det saknas nationell statistik kring vilken typ av matsvinn som uppstår i hushållen. Däremot finns totalsiffror för hela matavfallet. Dock finns några studier från så kallade plockanalyser rapporterade i Naturvårdsverkets Matavfall i Sverige 2018 där vissa indikationer kan utläsas:

Matavfall 2018_bröd

  • Enligt internationella undersökningar, bland annat FAO:s, är de stora svinntjuvarna globalt sett grönsaker och frukt, spannmålsprodukter och mejerivaror. Även fisk är vanligt i många länder.
  • Vi vill i sammanhanget bidra med Brödinstitutets årliga opinionsundersökning Brödtermometern, som genomförs av United Minds, som visar att det vi slänger mest i hemmet är matrester därefter frukt och grönt följt av bröd (november 2020).

Vilken_mat_slängs_mest_brödsvinn_Brödinstitutet_Brödtermometern_United_Minds

De många svenska initiativ som presenteras i rapporten Brödbusar är inspirerande att ta del av. Men, tyvärr nämns inte Brödinstitutets initiativ Måndagsmackan – som har blivit en viral succé – i Brödbusar, trots att Måndagsmacken visar hur man hemma i köket kan vara klimatsmart, svinnsmart och hälsosam då den:

  • Riktar sig till konsumenter
  • Visar vad man kan göra med bröd som annars hade slängts
  • Använder rester
  • Utgår från ett av det mest klimatsmarta livsmedlen, ger fullkorn och alla andra viktiga ämnen för kroppen, gillas av de flesta och är prisvärt.

Måndagsmackan_Brödinstitutet

Initiativen hos privata och offentliga aktörer för minskat matsvinn är många, här finns mer att ta del från länder i EU. För att minska svinnet behöver vi alla hjälpas åt att sprida positiva exempel.

Bröd är klimatsmart
När vi ändå skriver om matsvinn, det vill säga om hur bröd påverkar klimatet, vill vi precis som Brödbusar nämna hur klimatsmart bröd är. Bröd ger under 1 kilo CO2-ekvivalenter/kilo och ligger på samma låga nivåer som till exempel baljväxter. Både spannmålsprodukter och baljväxter ger bra gröna proteiner vilket vi behöver äta mer av för klimatets skull.

Vi välkomnar rapporter och initiativ till förändring och minskning av matsvinn precis lika mycket som vi välkomnar tydlighet och korrekta infallsvinklar för att skapa en rimlig helhetsbild som underlag för diskussion för just dessa förändringar. Vi ser det som en förutsättning för att åstadkomma en förändring i det långa loppet.

Sammanfattningsvis

  • Insatser för minskat matsvinn, däribland brödsvinn är angeläget.
  • Det största matsvinnet står konsumenter för.
  • Den största andelen brödsvinn kommer från handelns bake-off följt av EMV-bröd.
  • Leveransbageriernas returer/svinn uppgår till 3–8 procent.
  • Leveransbagerierna har en underandel av returer på 23 procent.

Sveriges bagare & konditorer och Brödinstitutet kommer fortsätta att bidra till hållbara matvaror och matvanor där allt från produktion, svinnhantering, leveranser, rimligt antal sorter på hyllan till att berätta hur maten på bordet kan se ut för både bättre klimat och folkhälsa ingår. Vi konstaterar samtidigt att det finns mycket kvar att göra – av oss alla.

Martin Lundell, vd Sveriges bagare & konditorer
Maria Sitell, kommunikationschef Brödinstitutet

Martin_Lundell_SBK_Sveriges_bagare_konditorer_Maria_Sitell_Brödinstitutet

Artikeln som pdf.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-07-05

Svar på matmyter från A till Ö

Snabba svar och fortfarande korrekt. Det har varit ambitionen när vi under de senaste fem åren har producerat svar-på-tal-filmer baserade på de mest förekommande frågorna om mat, hälsa och klimat. Nu har vi glädjen att berätta att de finns samlade, från A till Ö.

I sammanställningen av de knappt 30 korta filmerna hittar du svar på de mest förekommande myterna och missförstånden som sprids. Även rena faktafilmer om till exempel folkhälsans bästis fullkorn och om klimatsmart mat m.m, har fått sina platser. Bland svaren på frågorna om spannmål har någon roll i evolutionen, om gluten är giftigt, om varför surdeg är en hit, hur farligt det är med socker och salt egentligen plus mycket mer, finns allt från expertsvar till animeringar. Gemensamt för svaren är att de grundar sig på vetenskap och inget tyckande.

Medverkande är mathistoriker Richard Tellström, barnläkare och professor Jonas F Ludvigsson, nutritionist Anki Sundin, leg dietist Klara Standley, bagare Johan Sörberg, vd för Sveriges bagare & konditorer Martin Lundell och Brödinstitutets leg dietist och kommunikationschef Maria Sitell. Även vår folkkäre numera framlidne Magnus Härenstam är med på ett hörn och den filmsnutten får ni njuta av redan här.

HÄR HITTAR DU DEM, FRÅN A TILL Ö.  Filmerna är fria att använda när avsändaren – Brödinstitutet – tydligt anges.

Med det vill vi önska dig en fin sommar!
/Maria Sitell

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-06-04

#lovescience fokus kolhydrater

Brödinstitutet lyfter fram brödets goda smak och det positiva sambandet med god hälsa och klimatsmarta val, alltid med vetenskapen som grund och vi uppdaterar förstås oss ständigt. I denna omgång kommer här en rejäl lista där forskningen kring kolhydrater och fullkorn avseende hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2 osv är uppdaterad. Saknar du något? Det finns förstås fler kvalificerade artiklar. Vi lyssnar mycket gärna.

Som grund för vad vi säger ligger de Nordiska näringsrekommendationerna.

Rekommendationerna i sin helhet, från Nordiska ministerrådet finns här
Svenska sammanfattning från Livsmedelsverket finns här
Kostråden från Livsmedelsverket finns här.

FULLKORN & KOLHYDRATER

Sammanfattande studier

Om sambandet mellan fullkorn och diabetes typ 2

Om sambandet mellan fullkorn och hjärt- och kärlsjukdomar

Om sambandet mellan fullkorn och tjock- och ändtarmscancer

Om sambandet mellan fullkorn och dödlighet

Om mikrobiotans (tarmflorans) betydelse för om fullkornsrik kost ger:

Studier kring fullkorn och tarmhälsa

Om råg och hälsoeffekter

Intag av fullkorn med mera är hämtat från Riksmaten, Livsmedelsverket

För en en sammanfattning av det vetenskapliga underlaget som Brödinstitutet lutar sig emot avseende

  • celiaki, glutenfritt, IBS och FODMAP
  • bröd och klimat

hittar du det här.

OBS! När du sen en dag letar efter det här mejlet så kan du istället gå in på hemsidan där allt redan finns i menyn ”Vetenskapen bakom vad vi säger”.

/Maria Sitell, dietist & kommunikationschef

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-05-17

Nutri-Score missar målet

Kan man genom olika märkningar visa vilken mat som är nyttigare än annan? Inom EU diskuteras en gemensam framsidesmärkning för fullt just nu, medan vi i Sverige sedan 30 år redan har utvecklat en utmärkt fungerande märkning - vi pratar förstås om Nyckelhålet. Nu dyker det upp alternativ där den ursprungligen franska märkningen Nutri-Score talar med hög stämma. Dock finns ett stort problem - fullkornet får inte den plats som man kan tycka att den ska ha, då all evidens på nutritionsområdet visar att det är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsan i högst grad.

Med det sagt ser jag att Nutri-Score, observera i sin nuvarande form, har flera frågetecken som är viktiga att lyfta. Och det av flera anledningar, där folkhälsan bara är en. Klart att man reagerar när det står klart att i Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta därmed inte räknas in. Vi pratar alltså om den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsan i högsta grad, se tabell längre ned i texten.

Häng med

♦ Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

♦ Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om hur intaget ska öka. Kostråden grundar sig på Nordiska Näringsrekommendationer 2012.

Fullkorn_Global_Burden_of_Disease_Brödinstitutet

♦ I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor, pasta och dryck räknas därmed inte in.

♦ I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

♦ Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram. Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

♦ Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

♦ Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Det spelar självklart ingen roll om märkningen kommer från Sverige eller Frankrike. Eller Norge eller Italien. Men faktum kvarstår att Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge, Island, Makedonien och Litauen och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan. Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som succesivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och även forskare och är nu en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. Det vore att gå tillbaka flera decennier i folkhälsoarbetet om den frivilliga Nyckelhålsmärkningen skulle försvinna. Det är också helt centralt att märkningen ska vara frivillig för företagarna.

Enligt en undersökning som Origo Group har gjort på uppdrag av Livsmedelsverket är Nyckelhålsmärkningen den matmärkning som konsumenter känner till mest då 97 procent har hört talas om Nyckelhålet. Mer än hälften av de som känner till märkningen köper nyckelhålsmärkta produkter ibland, ofta eller alltid.

I Livsmedelsverkets Slutrapport: Regeringsuppdrag Nyckelhålet 2017-2019 finns en utmärkt genomgång som jämför Nutri-Score och Nyckelhålet i förhållande till svenska kostråd (sid.36).

Nyckelhålsmärkningen_NutriScore_fullkorn_nackdelarOm Nutri-Score
Nutri-Score baseras på en algoritm som tar hänsyn till energi, socker, mättat fett, natrium, fibrer, protein, andel frukt, grönsaker, baljväxter, nötter samt oliv- raps- och valnötsolja. Olika färgmarkeringar från grönt till rött i kombination med bokstäverna A till E anger gradering av produktens näringsmässiga innehåll. Algoritmen är justerad för drycker, matfett och ost för att överensstämma med kostråden i Frankrike.

Om Nyckelhålsmärkningen
Det som förenar mat med Nyckelhålet är att den är ett nyttigare val i just sin livsmedelsgrupp. För att ett företag ska få märka mat med Nyckelhålet ska maten uppfylla vissa regler. Reglerna, som också kallas kriterier, handlar om mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare fett. Eftersom olika livsmedelsgrupper innehåller olika sorters näring och i olika mängd skiljer sig kriterierna åt för varje grupp – flingor jämförs med flingor och korv med korv.

Nyckelhålsmärkningen syftar till att göra det enklare att äta nyttig. Med bra matvanor blir man piggare och orkar mer. Dessutom minskar risken för kroniska sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom, vissa cancerformer, typ 2-diabetes och övervikt. Läs mer hos Livsmedelsverket.

Global Burden of Disease (GBD)
GBD är en omfattande global forskningsstudie som beskriver dödlighet och sjuklighet kopplat till större sjukdomar, skador och riskfaktorer över hela värden. Uppgifter samlas in och analyseras av ett konsortium som består av mer än 3600 forskare från 145 länder. Ansvarig är Institute for Health Metrics and Evaluation, University of Washington, Seattle, USA.

Källor

/Maria Sitell leg dietist & kommunikationschef på Brödinstitutet

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-04-23

Glutenseminarium med mersmak

Samarbetet mellan Brödinstitutet och Svenska Celiakiförbundet har inletts med succé. Hela webbinariet finns nu inspelat.

Att behovet av ett kunskapslyft inom glutenfritt, celiaki och gluten var tydligt visste vi men att det fanns ett sådant intresse blev vi överraskade av. Från hela Sverige anmälde sig över 800 yrkesverksamma i kök och bagerier, privata som offentliga, för att ta del av både kunskap och regelverk som finns.

Samtidigt som 85 procent av dem som har celiaki (glutenintolerans) väljer att äta ute mer sällan på grund av osäkerhet om maten verkligen är glutenfri, anger 25 procent av svenskarna att de äter glutenfritt och andra så kallade ”fritt-från”-produkter utan att ha en diagnos för att de säger sig må bra av det.

Att gluten är omgärdat av mycket tyckande, frågor och osäkerhet är det ingen tvekan om.

Webbinariet presenterade fakta  och erfarenheter med en panel bestående av celiakiläkare, dietister, bagare, ombudsman och sist men inte minst av en ”patient” som verkligen kan berätta om svårigheterna om hur det är att leva med celiaki samtidigt som alltför många väljer att ha ”trendceliaki.”

Seminariet får gärna spridas för att öka kunskapen om celiaki, vad som gäller för havre, vad som får kallas glutenfritt och varför det inte är lika bra att alla äter glutenfritt.

Här är PPT-presentationen från sändningen.

/Tack och hej!

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-03-31

Svar om behandlingen av sockerberoende

Gårdagens inlägg om bristen på evidens för att behandla så kallat sockerberoende har gett resultat. Parallellt med blogginlägget skrev jag till tre berörda chefer i Region Jönköping. Fick svar från två av dem varav den ena förstod problematiken.

Och svaret var bra. Han tackade för att jag hade gjort honom uppmärksam på sockerbeteende-behandlingen (!) och välkomnade kritiska frågor om evidens o kompetens i verksamheten. Vidare skulle han lyfta frågan centralt i Region Jönköping och han beskrev att det fanns särskilt goda skäl att lyfta kvalitetsfrågor just kring sambandet mellan mat och hälsa efter det inträffade.

🙂

/Maria Sitell

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-03-30

Behandling mot sockerberoende?

Behandling mot sockerberoende ingår nu på en vårdcentral i Region Jönköping. Mycket beklagligt av flera anledningar. En är att sockerberoende inte är en diagnos,

Överlag äter alldeles för många för mycket av flera saker idag, hit hör socker. Vi äter också för mycket salt och mättat fett.  Då alla dessa tre ingår i kroppens belöningssystem mår vi bra när vi äter dem, inte minst när alla tre finns i en tugga. Tänk dig bara en känsla när du äter choklad. Men att likställa ett sug av denna mat, ibland kanske för att maten för övrigt inte är bra eller blodsockerkurvan åker berg- och dalbana är inte bara felaktigt. Det är ett hån mot dem med beroendeproblematik som är ett reellt problem hos människor som är till exempel alkoholister och  läkemedelsberoende.

Att satsa på livsstilsförändringar inom vården är både efterlängtat och mycket behövligt men att behandling mot sockerberoende skulle ingå som en del av att skapa sig bättre matvanor ligger långt ifrån vad evidens och beprövad erfarenhet säger. Underlaget för behandling mot sockerberoende är precis tvärtom, det vill säga något som drivs av personer utan utbildning i frågan. En av de främsta personerna är Bitten Jonsson. I denna  dokumentär från NRK beskrivs tydligt hur långt ifrån vetenskapen diagnosen sockerberoende befinner sig. Den finns både i långversion och i kortversion. Ta dig gärna tid att titta på den längre, den är riktigt bra och förklarar ypperligt. Sist men inte minst så visar den också på de felaktigheter i mätning av hjärnan som sjuksköterskan från vårdcentralen Öxnehaga i Region Jönköping presenterar i SVT:s inslag.

Det finns många som har skrivit bra saker om bristerna kring begreppet sockerberoende och jag hänvisar gärna dit istället för att utveckla det själv. Jag rekommenderar varmt Jacob Gudiols genomgång av i ämnet även om den har några år på nacken. Det finns idag mer att säga i frågan och mer forskning finns. Den förstärker det som står i artikeln.

Kostbehandling, inte minst inom hälso-och sjukvården, ska ske med evidensbaserat underlag av personal med legitimation inom ämnet.  Det som TV-inslaget visar ligger långt ifrån vad Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Nordiska Näringsrekommendationerna säger och vad den samlade evidensen inom nutritionsvetenskap visar.

/Maria Sitell

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-03-25

Gluten - myterna & sanningen

Det här är ett webbinarium för dig som jobbar med mat och som vill veta vad som verkligen gäller kring gluten, celiaki och glutenfritt när mat tillreds och serveras.  Brödinstitutet är stolta över att detta är ett gemensamt initiativ med Svenska Celiakiförbundet. Vi är också stolta över talarlistan.

Webbinariet fokuserar på vikten av glutenfritt för vissa och inte för alla. Det blir tydligt då 85 procent av dem som har celiaki (glutenintolerans) väljer att äta ute mer sällan på grund av osäkerhet om maten verkligen är glutenfri. Samtidigt anger 25 procent av svenskarna att de äter glutenfritt och andra så kallade ”fritt-från”-produkter utan att ha en diagnos för att de säger sig må bra av det.

Gluten är omgärdat av mycket tyckande, frågor och osäkerhet. Samtidigt har 1–3 procent av Sveriges befolkning den autoimmuna sjukdomen celiaki som kräver strikt och säker behandling med glutenfri kost.

Trots att många vill äta glutenfritt är det många med celiaki som får i sig gluten. Webbinariet vill fylla den informationslucka som  kan finnas kring vad som verkligen gäller kring gluten, celiaki och glutenfritt.

Frågor som kommer besvaras är bland annat

  • Vad är gluten och vilken roll har det i maten och i kroppen?
  • Hur yttrar sig celiaki?
  • Vad betyder glutenfritt och vad gäller egentligen för havre?
  • Vad är rätt att säga och märka när jag serverar och säljer mat?
  • Vad ska man tänka på när man äter ute och har celiaki?
  • Vore det inte enklare om alla åt glutenfritt?


MEDVERKANDE
Jonas F Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Örebro universitetssjukhus
Johan Sörberg, bagare & konditor
Sofia Antonsson, leg. dietist, Belly Balance
Smilla Luuk, bakboksförfattare och influencer med celiaki
Linus Engqvist Richert, ombudsman och celiakiexpert, Svenska Celiakiförbundet
Maria Sitell, leg. dietist och kommunikationschef, Brödinstitutet

HÄR ANMÄLER DU DIG

Gluten_Sitell_Antonsson_Ludvigsson_Sörberg_Smilla Luuk_Engqvist Richert

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-02-01

Öppet brev till SVT:s Fråga doktorn hälsa

Varför sprider SVT förvirrande budskap om mat och hälsa? Den frågan ställer sig tre nutritionskunniga efter att SVT hade premiär på 'Fråga doktorn hälsa' för knappt tre veckor sedan. Serien inleddes med ett avsnitt om det komplexa sambandet mellan mat och hälsa. Tyvärr tog man hjälp av en uppsättning så kallade experter som förenklade och förvanskade vad vetenskapen faktiskt säger. Ämnet och tittarna förtjänar betydligt bättre.

Om ett TV-program påstår sig vilja inspirera till ett hälsosamt liv på ett ”härligt och vetenskapligt sätt” måste de vetenskapligt baserade kostråden tydligt lyftas fram. Så var tyvärr inte fallet i det första avsnittet av ”Fråga doktorn hälsa” som hade fokus på kopplingen mellan mat och hälsa.

I programmet får så kallade experter ge egna hemmasnickrade tolkningar av vad som är bra mat. Till exempel gavs lösryckta råd som att skära bort fettet på köttet, att äta fibrer så att inte magbakterierna äter upp slemhinnan i tarmen, att undvika processad mat och vitt mjöl, att äta mat med lågt glykemiskt index för att minska i vikt och att minska på sockret. Utifrån aktuell kunskap om hälsosam mat är dessa så kallade råd i bästa fall kraftigt förenklade men i flera fall direkt felaktiga. Man nämner överhuvudtaget inte Livsmedelsverkets evidensbaserade kostråd, inte ens när programledaren ställer frågan om det finns något forskarna är överens om.

Enligt den samlade evidens som idag finns kring sambandet mellan mat och hälsa är det tydligt vilka råd som ger mest positiva hälsoeffekter. De finns samlade i Livsmedelsverkets kostråd som är baserade på analys av tusentals vetenskapliga artiklar och som därmed vilar på tung evidens. De säger entydigt att ett kostmönster som består av mer fullkorn, grönsaker, frukt, fisk, skaldjur, nötter och frön och mindre rött kött, salt och socker förebygger våra största levnadsvanesjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och cancer.

I ett inslag i programmet mätte man blodsockret på två av deltagarna, före och efter intag av apelsinjuice respektive apelsinklyftor. Berodde skillnaden i blodsockersvar (11 mmol/l för juice, 8 mmol/l för klyftor) på att klyftorna innehåller fibrer men inte juicen, att mängden juice som dracks upp totalt innehöll mer socker än apelsinklyftorna, på individuella skillnader mellan de två ”försökspersonerna” eller skillnad i när de åt senast? Att använda hemsnickrade experiment med en haltande metodik som väcker fler frågor än ger svar skapar bara förvirring och eventuellt oro bland tittarna. Inte minst då man tidigare i programmet nämnt att om man efter en måltid har blodsocker över 11 mmol/l så har man diabetes.

Efter programmet fick tittarna möjlighet att chatta med de så kallade experterna som därmed fick utrymme att sprida fler felaktiga påståenden om mat, näring och hälsa.

Så här kan det inte gå till, i alla fall inte i ett program i public service som dessutom utgör sig för att använda ett vetenskapligt sätt. Det är visserligen positivt att man gör program om levnadsvanor och hälsa men ett public service-företag som SVT måste lägga sig vinn om att presentera fakta och inte bidra till ökad förvirring som man nu gjort i området mat och hälsa, ett område som redan på förhand är omgärdat av mycket förvirring, vilket också nämndes i programmet. Och tyvärr är detta långt ifrån första gången som SVT har tagit in okvalificerade personer för att ge råd om mat och hälsa. Kan det vara så illa att SVT för tittarsiffrornas skull hellre tar in personer som ger ”sensationella” råd utifrån enstaka studier än experter som utgår från vad den samlade vetenskapen säger?

Vem bör SVT bjuda in som experter? Förslagsvis personer som har en gedigen och relevant utbildning och kunskap i ämnet och som är uppdaterade i aktuell forskning. Hit hör leg. dietister, nutritionister, läkare med nutritionsspecialisering och förstås de som forskar inom sambandet mellan mat och hälsa. Som tur är finns det ingen brist på sådana personer. Vi hjälper gärna SVT med att sätta ihop en lista på experter som kan kontaktas inför nästa program om mat och hälsa.

Maria Sitell. Leg dietist, Brödinstitutet
Elisabet Rytter. Med.dr. nutrition, Livsmedelsföretagen
Ingrid Larsson, Näringsfysiolog, Docent Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2021-01-20

Brödtermometern visar – osäker kunskap om vilken mat som är hälsosam och klimatsmart

Att fullkorn är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa allra mest är inte etablerat i Sverige. Inte heller att bröd och andra spannmålsprodukter är något av det mest klimatsmarta vi kan äta. Samtidigt visar opinionsundersökningen Brödtermometern att färre oroar sig för vad de äter och att trenden att färre äter lågkolhydratkost fortsätter. Undersökningen presenterades idag den 20 januari vid ett webbinarium, Längst ner finns länkar för att ta del av vad som sades samt undersökningen för nedladdning.

Brödtermometern, nu inne på sitt nionde år, visar på flera intressanta rön. En av dem är att på frågan ’Tänk dig att du skulle ändra dina kostvanor för att må bättre och därför försöka äta mer hälsosamt, på vilket sätt skulle du lägga om din kost?’ svarar 46 procent att de vill äta mer fullkorn och fibrer. Men, samtidigt vill 56 procent av dessa äta mindre kolhydrater och 31 procent mindre gluten.

Fullkorn finns bara i spannmål som också är en våra största källor till kolhydrater, liksom fiberrik mat som frukt och rotfrukter också är. Kolhydrater är, liksom fett, väldigt mångskiftande med många olika sorter. Allt från blodsockerhöjande sockerarter till hela korn som förebygger våra stora levnadsvanesjukdomar mest av allt mat.

Celiaki (glutenintolerans) är en autoimmun sjukdom som 1–3 procent lider av. På frågan ’Hur stor andel av befolkningen tror du är glutenintoleranta?’ är svaret 17 procent. 6 procent tror sig ha celiaki.

– Det är helt uppenbart att okunskapen om sambandet mellan kolhydrater spannmål, fullkorn och gluten lever kvar, säger Maria Sitell, talesperson och leg dietist på Brödinstitutet.

På frågan ’Kommer du, pga. klimatförändringarna, att förändra dina matval genom att äta mer eller mindre av något av följande?’ ligger frukt och grönt högst med 30 procent som vill äta mer av det, och baljväxter med 26 procent. Bröd vill 5 procent äta mer av och 19 procent äta mindre av för klimatets skull. Bröd och baljväxter har lika låga utsläpp av CO2-ekv (runt 1 kilo) medan frukt och grönt har högre.

United Minds har genomfört undersökningen på uppdrag av Brödinstitutet. 1012 intervjuer genomfördes bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år i oktober-november 2020.

Undersökningen presenterades tidigare idag vid ett webbinarium med medverkande av docent Andreas Håkansson, Maria Sitell, Martin Lundell vd för Sveriges bagare & konditorer och Ingela Stensson, omvärldsanalytiker vid United Minds Inspelning av seminariet och opinionsundersökningen finns att tillgå på www.brodinstitutet.se

 

 

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-12-22

God Jul 2020 à la 70-tal

Brödinstitutet vill önska God Jul & Gott Nytt År!

Innan vi får lämna 2020 och ta oss in i ett, som vi alla tror och hoppas, bättre 2021 kommer här en helghälsning i form av ett kärt återseende av Magnus Härenstams tappra försök att läsa upp sitt manus.

Ta hand om dig, varandra och håll ut!

Varma helghälsningar från Brödinstitutet
gm Maria Sitell

Om du har missat någon av luckorna i vår krossa-matmyter-julkalender eller vill se nåt avsnitt igen, så hittar du alla avsnitt här.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-11-26

Julkalendern is back

Vi krossar matmyter på löpande band fram till julafton🎄. Häng med på en snabbtur bland de 24 lucköppningarna.

…och följ sen Brödinstitutet på Facebook eller Instagram @brodinstitutet så missar du inte när mathistoriker, läkare, bagare och dietister krossar myter och förklarar vilka kostråd man kan lita på.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-11-05

Pang på om gluten & kolhydrater - nu i VEGOpodden

Poddavsnitt där vi reder ut VARFÖR så många räds kolhydrater och gluten. Och att många har ont i magen utan att veta vad det är och vad man ska göra åt det. Samt en hel del andra svar på viktiga frågor.

Mattias Kristiansson på VEGOpodden och VEGOmagasinet träffar dietist Maria Sitell från Brödinstitutet och pratar myter och sanningar om bröd, gluten, kolhydrater och fullkorn. Är gluten farligt? Är fullkorn lösningen på allt? Och hur ska vi egentligen äta för att må på topp?

Lyssna  här via Acast eller Podcaster.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-09-30

Visst bröd är inte finare än annat

Det låter i debatten som att vissa bröd är finare än andra. Det är fel. Sverige har som få länder ett stort brödutbud och är en kulturbärare vi kanske inte går och tänker på varje dag. Hantverksbagare, en del med ekologisk inriktning, andra med målet att servera lättillgängliga mackor för passerande i farten samsas med påsförpackat bröd som vi köper i matbutikerna. Oavsett sort är det bra produkter och bra bröd som ger näring och energi. Och är bra för klimatet och svinnsmart.

Jag faller som en fura av välbehag och hunger när jag går in i ett genuint bageri, gärna i så kallad ’shabby-chic’ stil som får målgruppen jag tillhör att precis reagera som de vill. Kan sammanfattas ”jag vill ha och jag handlar gärna”. Utbudet och upplevelsen påverkar dock inte nöjdheten när jag en annan dag lägger några påsförpackade bröd i kundvagnen. Jag kan återigen ägna mig åt körsång, träning eller bara se på TV och behöver inte baka för att tonårsgettot hemma (barn med tillhörande kompisar) ska bli mätta. ’Tack gode gud för den svenska livsmedelsindustrin’ är ett mantra jag hade långt innan jag började jobba inom den.

Det är illa att då ibland mötas av företrädare som helt osakligt hävdar att det svenska, ”fluffiga, industribakade” brödet skulle vara sämre än vissa andra bröd (läs hantverksbakat, ekologiskt surdegsbröd). Men näringen försvinner inte för att degen blandas i en större degbunke. Det är självklart fritt fram för den som vill att använda ekologiska råvaror men det påverkar inte på något sätt näringsvärdet (alltså mängden vitaminer och mineraler). Det finns inte heller några belägg för att de äldre spannmålen, ibland benämnda kulturspannmål, innehåller mer näring än det som odlas i större mängd idag.

Surdegsbrödet är en annan så kallad  egenskapad kvalitetsstämpel som har fått många att tro att brödet har egenskaper som ligger nära något optimalt. Inte heller riktigt sant.  Surdegsbröd tycker flertalet är väldigt gott (jag med), har en struktur som uppskattas av många, förlänger brödets hållbarhet, planar ut blodsockerkurvan en aning och surdegen tar upp näringen i mjölet i högre grad. Så visst finns många fördelar med surdegsbröd. Men, ett inte alltför oviktigt observandum, är att det är i det hela kornet, det vi kallar fullkornet som spannmålets näring finns. Alltså är surdeg  i fullkornsbröd en rejäl kvalitetshöjare.

Redan i början av 90-talet uttryckte flera bagare fördelarna med kombinationen surdeg och fullkorn, inte minst Johan Sörberg. Detta ledde till en positiv brödutveckling. Här kan du se vad han säger om magin bakom surdeg i Brödinstitutets julkalender.

Ljusare (bakat på siktat mjöl) surdegsbröd har sina positiva attribut men att det är mer nyttigt stämmer inte. Däremot är fullkorn det bästa vi kan äta för vår hälsa enligt den samlade forskningen. Så gärna mer av surdegsfullkornsbröd i brödhyllorna, oavsett om de är på Ica/Coop/Hemköp/Willys/Lidl eller på bageriet på hörnet. Och allt bröd ger bra med energi och är en god källa till kolhydrater som är hjärnans och musklernas främsta energikälla.

Och slutligen jästen. På 1800-talet togs bagerijästen fram (bland annat tack vare bryggeriutvecklingen). Nu kunde degen jäsa snabbare. Utvecklingen inom bageri tog i och med detta rejäl fart och nya tillverkningsmetoder började användas. Olika traditioner i olika länder använder olika mycket jäst, inte minst beroende av vilket sädesslag och siktningsgrad som används.  I det franska surdegsbrödet, Levain, tillsätts ytterst lite jäst medan surdegsbröd från  Finland, Danmark, de baltiska staterna och även Tyskland oftast utgår från råg och det är då vanligt att jäst tillsätts som stöd för hävningen.

Brödet du köper i  bageriet i centrum, i de mer flashiga bagerierna i de fina kvarteren, i det anrika bageriet på torget eller på brödhyllan i mataffären är alla bra bröd. Tro inget annat.

#Checkyoursources, här är två artiklar: en om fullkorn och en om kolhydratkvalitet . Så njut av brödet oavsett var du har köpt det. Och välj gärna fullkornsbröd lite oftare.

/Maria Sitell, talesperson Brödinstitutet

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-09-09

Aftonbladet Debatt: Se upp för skadliga kostråd

Det är hög tid att ställa sig frågan vad som händer när självutnämnda experter utan relevant utbildning får en framträdande roll i medierna för att ge råd om sambandet mellan mat och hälsa.

Om dess konsekvenser och det stora behovet av kritiskt granskande medier skriver Brödinstitutet tillsammans med LRF, Livsmedelsföretagen, Dietisternas riksförbund, Nutritionistföreningen och Almega Friskvårdsföretag i Aftonbladet Debatt idag. Artikeln i sin helhet:

”Kritiskt tänkande är bra – gäller även för sambandet mellan mat och hälsa

För hälsans skull är det viktigt att de kostbudskap som vi konsumenter nås av är vetenskapliga och tål att granskas. I dagsläget är det alltför ofta det motsatta. Direkt felaktiga och ibland till och med skadliga råd och påståenden tar för ofta plats.

Många journalister och redaktioner tar givetvis redan ett föredömligt ansvar för att föra fram den vetenskapliga bilden av verkligheten och värnar att väga flera relevanta aktörers budskap mot varandra. Vi vill rikta strålkastarljuset mot de frekvent förekommande tillfällen när alternativa fakta, snabba sökningar på populistiska webbsidor samt enskilda personer får utgöra basen i rapporteringar kring kost och hälsa.

Det är bra att människor intresserar sig för mat och hälsa. Genom matvanorna kan vi förebygga många livsstilssjukdomar, vilket är en stor vinst. Ökad kunskap om mat möjliggör medvetna val som gör att vi mår bra, även i det långa loppet.

Nya, spännande forskningsresultat är alltid intressanta och relevanta att rapportera om utifrån ett kritiskt förhållningssätt, men det är olyckligt när enstaka studier lyfts fram som en sammanfattning av det vetenskapliga läget. Idag kan vem som helst kalla sig expert eller sakkunnig inom mat och hälsa. Det är hög tid att ställa sig frågan vad som händer när självutnämnda experter utan relevant utbildning får en framträdande roll i medierna för att ge råd om sambandet mellan mat och hälsa, baserat på övertygelse och egna erfarenheter? Ingen har undgått rubriker som Gluten gör dig sjuk, Frukt gör dig fet och Därför ska du undvika mjölk. Att kost utan kolhydrater skyddar mot cancer medan aspartam orsakar cancer är andra exempel på påståenden, helt utan vetenskaplig grund, men som vi möts av i tid och otid. Det skapar enbart ökad osäkerhet kring samband mellan kost och hälsa. Samtidigt urholkas förtroendet för vetenskap och seriös forskning.

Det är viktigt att alla aktörer som förmedlar information om mat och dess koppling till hälsa, inklusive vi själva, baserar vårt arbete på evidensbaserad fakta. Kritiskt granskande medier behövs nu mer än någonsin för att ge människor trovärdig, vetenskapligt förankrad vägledning och information. Gemensamt måste vi ta krafttag mot det kunskapsförakt och ibland resistens som tyvärr breder ut sig. Vi vill ha en god dialog med de redaktioner som, liksom vi, baserar arbetet på vetenskaplig- och objektiv grund och vi välkomnar alla i det goda samtalet.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF
Maria Sitell, talesperson och leg dietist Brödinstitutet
Susann Ask, ordförande Dietisternas Riksförbund
Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig Livsmedelsföretagen
Lovisa Wilhelmsson, ordförande Nutritionistföreningen
Mats Sunebäck, ordförande Almega Friskvårdsföretagen”

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-08-31

Trodde vi hade kommit längre

Blir på riktigt bestört över att debatten om bättre matvanor inte har kommit längre än att förslag om skatt på en produkt lyfts fram som en lösning. Senast är det Cancerfonden som signalerar att Sverige behöver utreda om läskskatt vilket har fångats upp av jordbruksminister Jennie Nilsson.

Bra matvanor och bättre folkhälsa handlar inte om en produkt eller ens en enskild ingrediens. Att sockersötad läsk inte är hälsosamt är ingen nyhet. Och att sockersötad läsk – som få livsmedel – ger många kalorier på ett snabbt sätt är det inte heller någon som tror är bra. Det är också ett folkhälsoproblem att personer med lägre inkomst och lägre utbildning äter/dricker mer läsk, godis och snacks. (Källa: Riksmaten ungdom, Livsmedelsverket).

Det funkar inte
Punktbeskattning av vissa livsmedel kan möjligen minska försäljningen av livsmedlet, men det påverkar inte folkhälsan då en energirik produkt (sockerläsk i detta fall) ersätts med en annan (till exempel chips eller choklad). Det visar bland annat en studie från Nya Zeeland publicerad i The Lancet i maj 2020. Det är alltså inte så att målgruppen istället väljer en portion grönkål, fruktsallad eller fullkornsmacka.

Fel fokus
Tyvärr finns det ett för stort fokus på enskilda livsmedel istället för helheten. Det finns förstås inget specifikt livsmedel som ger hälsa eller ohälsa, det handlar om hur det ser ut tillsammans. Och just därför anger de vetenskapligt belagda råden i Norden att vi ska äta mer fullkorn, frukt, grönsaker, rotfrukter, fisk, nötter, frön och mindre av socker, salt, rött kött, raffinerat spannmål och feta mjölkprodukter. Det är en helt central faktor i diskussionen om hur fler behöver äta bättre. Inte minst då matvanorna är den livsstilsfaktor som påverkar folkhälsan mest. (Källa: Global Burden of Disease).

Inom helheten finns aspekter som sticker ut med tanke på det ibland tveksamma informationsflödet om vilken mat som sägs vara bra för hälsan. Hit hör att för lite fullkorn och för mycket salt påverkar hälsan i högre grad än för mycket socker. Riksmaten visar att 9 av 10 äter för lite fullkorn, 6 av 10 äter för mycket salt och 4 av 10 äter för mycket socker. (Källa: Riksmaten vuxna, Livsmedelsverket.)

Siffror
Sockerintaget har inte ökat sedan 1960-talet utan ligger mellan 40 och 45 kg tillsatt socker per person/år. (Källa: Jordbruksverkets publikation Livsmedelskonsumtion, sid 50.) Däremot kommer mer tillsatt socker från godis, läsk och glass istället för från saft, sylt, inläggningar med mera. Problemet med socker är att många äter för mycket tillsatt socker som bara ger tom energi. Då blir det svårt att få plats med näringsrik mat utan att samtidigt få i sig för många kalorier. Socker är alltså inget skadligt i sig, utan det handlar om mängden.

I Sverige har mängden sockersötad läsk minskat med 30 procent de senaste 15 åren. Fler och fler dricker så kallade ligth- och zerovarianter. Fördelningen sockersötad och så kallade zerovarianter är nu 65/35 jämfört med 85/15 år 2010. (Källa: Sveriges bryggerier.)

Välkomnar varmt insatser för folkhälsan men med metoder som ger effekt.

/Maria Sitell, leg dietist och talesperson Brödinstitutet

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-07-15

"Jag är en gluten!"

En del människor väljer bort mat för att vara nyttiga, eller kanske för att upplevas som nyttiga av andra och på så sätt med hjälp av matvalen skapa sig en slags identitet och grupptillhörighet. Det har pågått ett tag nu, att välja bort mat, istället för att aktivt välja mat. Men är det egentligen ett problem, huvudsaken är väl att var och en mår bra, eller?

Genom alla tider har det funnits personer som utesluter viss mat. Hit hör att vara vegan och vegetarian av etiska skäl eller att inte äta viss mat med anledning av sin religiösa tillhörighet. Eller för att man har en sjukdom. Att under dessa omständigheter be om annan mat är numera ganska okomplicerat. Texten handlar inte heller om denna grupp vilket också är en förhållandevis liten grupp.

Många väljer fritt från– produkter
Numera väljer 25 procent av Sveriges vuxna befolkning produkter som är markerade ”fritt-från” (till exempel från gluten och laktos) enligt Brödinstitutets årliga opinionsundersökning Brödtermometern, utan att ha någon diagnos. Det är alltså ungefär 2,5 miljoner människor vilket motsvarar hela Stockholms län, alltså en fjärdedel av landets befolkning. Nivån är nästan densamma sedan 2016. I butikshyllorna har utbudet av glutenfria alternativ ökat med mellan 100 och 300 procent sedan 2012 och 25 procent köper laktosfri mjölk även om det bara är mellan 4 och 10 procent av Sveriges befolkning som är laktosintoleranta. Mellan 1 och 3 procent har celiaki (glutenintolerans). Livsmedelsverket uppskattar att totalt 15 procent i Sverige har någon slags överkänslighet mot nötter, stenfrukter, gluten, ägg och fisk med mera.

Något av det kanske mest iögonfallande resultatet i Brödtermometern är att drygt en tredjedel säger sig ha en matallergi/överkänslighet men bara en tredjedel av dessa har någon gång fått en diagnos av en läkare. Med andra ord är de flesta som säger att de har en matöverkänslighet självdiagnosticerade. Lika intressant är att på frågan ’varför väljer du att äta fritt från-produkter?’ är det fler i gruppen som är självdiagnosticerade som anger att de mår bättre än de som har fått en diagnos.

Har det någon betydelse?
Den individuella drivkraften att undvika viss mat och inte sällan heller variera vad man undviker spelar förstås roll. Närmare bestämt för det sociala samspelet, för matglädjen, det ställer till det för dem som har diagnoser och det är kostsamt avseende ekonomi, tid och engagemang för dem som lagar och serverar mat.

Jag minns berättelsen om mannen som stod i kön till en vanlig lunchrestaurang och ropade ”Jag är en gluten!” Han skulle välja från den relativt varierade lunchmenyn för dagens rätt. ”Hörde ni, jag är gluten och det får inte finnas mjöl i maten då får jag ont i magen!” fortsatte mannen med lika stark stämma. Alla i personalen bakom den rostfria disken riktade sin uppmärksamhet mot honom.
Förutom en ganska tydlig självcentrering (kan man tycka) är ordval och orsaksbeskrivning långt från vad en person med celiaki skulle använda. Få vill vara sin sjukdom men tyvärr representerar mannen i lunchkön den största gruppen som begär så kallad specialkost i nuläget.

Numera ombeds vi ange behov av specialkost när vi ska på seminarium och konferens. Jag har sett många märkliga så kallade önskemål om specialkoster, exempelvis ”behöver glutenfritt bröd och köttpålägg från Sverige, annars ost.” Eller ”vegetarian men äter fisk”. De som har celiaki behöver däremot nu tydliggöra ”har celiaki, riktig, dvs tål inget med gluten i”.

Specialkost var från början något som användes när sjukhuskök skulle servera mat till patienter med särskilda kostrestriktioner och behövde annan mat istället. Att kalla en idé om att inte äta gluten en period för att sedan kanske ändra sig till att istället undvika laktos och vissa tillsatser är ingen specialkost. Det är bara en idé. En preferens. En preferens som numera påverkar oss alla.

Rejäl utveckling
1995 utlystes Allergiåret, ett gemensamt initiativ av dåvarande Folkhälsoinstitutet och Apoteket samt Livsmedelsverket och Astma- och allergiförbundet. Syftet var att lyfta upp allergifrågorna, däribland livsmedelsöverkänsligheten som fick sitt eget utrymme vilket var mycket välbehövligt vid denna tid. Massor hände under året, inte minst jobbade vi för att människor med matallergi alltid skulle få motsvarande och bra mat. Och på lika villkor. till exempel varm när andra fick varm mat i skolan. Glass när de andra åt glass etcetera. Ett av de starkare minnena var hur traumatiskt det var för många att inte kunna äta sin vanliga mat och istället behöva gå till ”allergihyllan” i affären och där hitta ett rätt magert utbud. I och med allergiåret började utbudet successivt förändras och förbättras. Men maten var dyr och behovet av bidrag lågt högt på agendan.

25 år senare är den så kallade allergihyllan rejält utbyggd, utbudet mycket bättre och priserna har blivit lägre. Den största skillnaden är ändå att de som har mått dåligt, fått diagnos och råd om hur de ska äta av legitimerad vårdpersonal, nu har fått sällskap av en betydligt större grupp, de som har kommit på att de inte tål viss mat, men har satt diagnosen själv.

Några effekter av självdiagnostisering
Självdiagnosticeringens baksidor uppmärksammas. I tidningarnas vett – o etikettspalter duggar frågorna tätt om hur man ska hantera alla olika dietönskemål när man har bjudit över vänner på middag. Filminslag i sociala medier som visar på det orimliga i att kräva lika mycket på restaurang som hemma dyker ständigt upp. I Brödinstitutets årliga opinionsundersökning ser vi att de som väljer fritt-från-produkter långsamt ökar i antal.

Hur påverkas vårt sätt att äta tillsammans då matens ingredienser – som några av gästerna själva har en idé om att de inte tål och även gärna berättar om det – och inte måltiden blir det centrala? Antagligen förödande för bland annat matens kulturella och sociala betydelse.

En annan aspekt är att det blir krångligare för dem med läkardiagnoser när idédiagnoser florerar.

Systerdottern som har haft celiaki sedan hon var ett halvår, och egentligen aldrig har klagat över det, uttrycker det väl när hon beskriver frustrationen över att det numera inte längre räcker att be om glutenfritt utan också behöva förklara att det är inte ok med lite gluten som kunden före (som också ville ha glutenfritt) sa att hon kunde äta. Själv kan jag komma på mig med att lägga till ”för jag har diabetes typ 1” när jag frågar efter lightprodukter eller mindre söt mat och dryck för att ingen ska klassa in mig i gruppen ”sockerfanatiker”.

Det har alltså inte blivit enklare att ha matrelaterade åkommor avseende attityder och mottagande. Tvärtom, nu måste du bevisa att du har en äkta diagnos.

Erfarenheten säger mig att de som har en kostrelaterad sjukdom, eller som av religiösa skäl inte äter allt, helst inte vill skylta med det utan vill bara se till att de får mat de mår bra av, varje dag, hela livet. Händelsen med mannen i lunchkön visar på något annat.

En medicinsk aspekt är att genom att undvika viss mat på grund av magont och inte gå till läkare innebär risker. Dels kan magontet bero på något allvarligt som behöver medicinsk behandling. Cancer är ett exempel, tarmsjukdomar ett annat. Dels missar man en hel del näringsämnen när man utesluter viss mat som kan orsaka allt från trötthet till depression. För de som går till en läkare och, utan undersökning, får rådet att minska laktos eller gluten för att må bättre finns det bara en sak att göra: gå till en annan läkare. Rådet om mindre gluten och laktos utan medicinsk undersökning är inte professionellt och följer inte riktlinjerna.

Konferensbesökare beställer specialkost
I en nyligen publicerad rapport från Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) har mathistoriker Richard Tellström sammanställt hur önskemålen om specialkoster påverkar konferenskök. Bland annat framgår det tydligt att det ökade behovet eller rättare sagt de ökade önskemålen om specialkost sätter stora delar av verksamheten inför ekonomiska utmaningar, bland annat. Företag som köper ett konferenspaket har deltagare som förväntar sig en meny som i praktiken blir en à la carte meny då det kan vara upp till 70 procent av sällskapet som har egna önskemål. Richard Tellström beskriver också skillnaden mellan olika organisationskategoriers olika nivåer av att önska specialkost. Idéburna organisationer (kyrkor, branschorganisationer, fackföreningar med flera) har flest, följt av offentliga sektorn. Lägst har privata sektorns företag. I två måltider av tre är det alltid någon som önskar specialkost (= 66 %). I genomsnitt vill nästan var femte gäst ha specialkost av något slag (= 16 %).

I en krönika i Katrineholms – Kuriren för några år sedan berättades om lättnaden hos konferenspersonalen när en pensionärsorganisation var i antågande. Ingen av gästerna hade önskemål om specialkost.

Ryktet om vårt behov av specialkost har även spritt sig till andra länder vilket påverkar behovet av specialkost för dem som behöver det.

Om vi lyfter blicken
Parallellt pågår de stora frågorna om folkhälsan och om planetens överlevnad. Idag vet vi att matvanorna är den livsstilsfaktor som påverkar folkhälsan i näst högsta grad (efter rökning) (Global Burden of Disease.). Den samlade nutritionsforskningen säger att vi ska äta mer av fullkorn, baljväxter, fisk och skaldjur, frukt, rotfrukter, grönsaker och mindre av salt, chark, socker och alkohol. Hälften av Sveriges befolkning har övervikt och en fjärdedel av befolkningen riskerar att dö i förtid pga. dåliga matvanor enligt Socialstyrelsen.

Det behövs bra och många fritt från-produkter för dem som behöver dem. Det är dock helt uppenbart att för resten så är det mer av den hälsosamma maten vid måltider som bidrar till hälsa för både kropp och själ.

/Maria Sitell, leg dietist och talesperson på Brödinstitutet

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-05-12

Måndagsmackan är svaret på vad man kan äta till lunch eller middag när en mängd olika rester dignar i kylen eller skafferiet. Och inga krångliga ingredienser eller timjankvistar behövs för att göra måltiden god och läcker, det är Måndagsmackan ett tydligt exempel på.

Det är ibland för många recept med krångliga ingredienser och för många Instagrambilder med timjankvistar. Vem hinner med sånt? Ja, kanske när det är lugnt och inspirationen är på topp men rätt ofta kan tiden vara knapp och magen hungrig. För de sist nämnda tillfällena har vi tagit fram Måndagsmackan. Det är ett gäng, eller rättare sagt 8, vardagsmackor för den hungrige och bekväme, anpassade för vad som ofta finns i kylen och ibland gjorda på middagsrester. Vad sägs om Stroganoffsandwichen eller Tacomackan? Eller Matiga Madame och Pestorullen?

Med brödet som bas blir mackan en klimatsmart måltid. Alla bröd – mörkt, ljust, platt, hårt, mjukt – funkar och det skadar inte om man använder bröd som har några dagar på nacken. Med de här recepten funkar de bra.

I Brödinstitutets opinionsundersökning anger drygt 4 av 10 att macka kan vara en fullgod måltid, det vill säga mer än hälften tycker det inte. Den missuppfattningen behöver dementeras en gång för alla. Det beror förstås helt och hållet på hur stor mackan är, vilka pålägg man har och hur mycket bröd som ingår. Med Måndagsmackan får du en hel måltid.

Du hittar Måndagsmackorna varje vecka på Brödinstitutets Facebook, Instagram och Twitter @brodinstitutet och här på www.brodinstitutet.se

För recept och styling av Måndagsmackorna står Camilla Pérez och fotograf är Lina Eidenberg Adamo.

Bon appetit!

/Maria Sitell, talesperson Brödinstitutet.

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-04-20

När de riktiga behoven kommer fram

Det tog inte många dagar i Coronavirusepidemin innan jästen i dagligvaruhandeln tog slut. Oavsett om det behövs eller inte så slår överlevnadsinstinkter till och oavsett hur logiskt valet av produkter vi hamstrar är (läs toapapper) så vill vi människor säkerställa vår överlevnad. Vi gjorde så på stenåldern, järnåldern, antiken, medeltiden och vi gör så även på 2020-talet.

Jag vet inte hur många vin & mat-sidor med tillhörande krönikor jag har läst senaste tiden som lyfter fram doften och glädjen av nybakat bröd. Doften – skriver de – kommer från radhusområdet, från balkongerna, från restaurangerna. Platser som ofta brukar få andra beskrivningar än just doften av nybakat men som har det gemensamt att det är trygga platser i livet. Och plötsligt är fokus där, på ett av världens äldsta livsmedel. Ett livsmedel som fick oss vanligtvis vandrande människor att för flera tusentals år sedan kunna bosätta oss på ett ställe,. Brödet gav oss därmed förutsättningar för att bygga upp först byar som sedan blev städer. Helt enkelt vår civilisation.

De kunde ha skrivit om gratinerade och väldoftande soppor och grytor, eller grillat kött. Eller om efterrätter och tårtor. Men man skriver om brödet.

Symboliken och intresset för bröd är fascinerande och jag slås av hur snabbt fokus förändras. Från att kritiskt och ibland ängsligt läsa på ingrediensförteckningar och ifrågasätta gluten till att hamstra mat för överlevnad, på några dagar.

Bröd är förvisso något av det godaste, enklaste och klimatsmarta vi kan äta. Och fullkornet förebygger de stora vällevnadsvanesjukdomar. Bröd och spannmål  är också det som gjorde att vi både utvecklades och utvecklade.

Vill avsluta med att visa mitt stöd till alla er på bagerier som varje dag kämpar er igenom denna enormt utmanande tid. Ni är grymma, ni är imponerande! Och ni gör ett viktigt jobb som ger oss bröd, varje dag.

/Maria Sitell, talesperson Brödinstitutet

Dela
Kopiera länk till inlägget
Publicerad 2020-02-28

Skulle svagare gluten va nåt?

Alltför ofta presenteras idéer om att vissa spannmålssorter, inte minst de som kallas kulturspannmål, skulle innehålla ett vänligare gluten. Och samma sak gäller för surdeg, det vill säga att det skulle göra gluten vänligare. Och med tillägget (och här kommer det viktiga) "…och det är ju bra för det är ju många som är känsliga mot gluten numera”. Varken påståendet eller sambandet är sant.

19 procent. Så många tror vi är glutenintoleranta, det vill säga har celiaki. Det visar Brödinstitutets senaste opinionsundersökning. Den korrekta siffran är 1–3 procent. För att visa det fullständigt orimliga i detta passar jag på att jämföra med risken för att dö av vanlig influensa som är cirka 1 procent jämfört med Corona-viruset som är 2 procent. Och alla vet vilka insatser som görs för att hindra spridningen av Coronaviruset, för så mycket betyder denna 100-procentiga ökning. Att en diagnos som då ligger mellan 1 och 3 procent (skillnaderna beror på olika åldersgrupper) egentligen skulle vara 19 procent är fullständigt orimligt, även om det finns odiagnostiserade celiakifall.

Jag kommer att tänka på världens bästa barnprogram, alltså Fem myror är fler än fyra elefanter då Brasse utsätter Magnus och Eva med frågesporten En ska bort med prylar från sin lattjolajbanslåda. Det lika tydliga svaret från Brasse, efter att kompisarna har avgett sina svar, är varje gång ett mycket tydligt och inte alltid så vänligt ’fel, fel, fel!’ Samma sak gäller för citaten ovan angående gluten, det vill säga det är helt fel!

För några år sedan presenterades begreppet Non Celiac Gluten Sensitivity (NCGS) som enklast översätts till glutenkänslighet. Det kan beskrivas om ett tillstånd då man inte tål gluten trots att man inte har celiaki.  När studier genomfördes visade de dock att tillståndet inte existerar. De personer man först trodde hade NCGS visade sig istället ha ett tillstånd som man på medicinspråk kallar IBS (Irritiable Bowel Syndrome = irriterad tarm). De reagerade inte på gluten (mjölets proteindel), utan istället på de svårnedbrytbara kolhydraterna, ibland kallade för FODMAP.

För dem som upplever att de ibland blir bättre i magen av vissa bröd, och tror sig vara det som slarvigt kallas glutenkänslig, lider nog i själva verket av just IBS. IBS är ett tillstånd som inte löses med enbart matvanor utan även den övriga livssituationen kan behöva ses över. Det finns hjälp att få. Med andra ord har IBS inte med gluten att göra, överhuvudtaget.

Vid konstaterad celiaki gäller strikt glutenfri kost. Läs mer hos Svenska Celiakiförbundet.

Summa summarum: Om ett bröd skulle innehålla mer eller mindre gluten spelar ingen roll, varken för dem som har celiaki eller IBS. Har du celiaki funkar det inte ändå och har du IBS är det något annat än gluten som ställer till problemet. Begreppet glutenkänslighet är en okänd diagnos. För dem som får ont i magen av viss mat rekommenderas ett besök till läkare för rätt diagnos och därefter till en dietist för att få rätt råd om vilken mat som funkar.

/Maria Sitell leg dietist och talesperson på Brödinstitutet.

Dela
Kopiera länk till inlägget