BEHÖVER VI SOCKERFRIA KAKOR OCH CHOKLAD?

Behövs sockerfri mat? För dem med diabetes eller generellt? Idag har halva befolkningen övervikt och i kölvattnet ökar antalet personer med diabetes typ 2 enormt. I den här artikeln (publicerad i BRÖD nr 2/2022) intervjuas Brödinstitutets kommunikationschef, tillika dietist, Maria Sitell om vad som är bra att tänka på för personer med diabetes typ 2 avseende behovet av sockerfritt.

Vi kan konstatera att intresset för att äta mindre socker har eskalerat de senaste åren och det kan låta som om att äta mindre socker är det viktigaste för folkhälsan. Men det är inte riktigt sant, även om det självklart är bra att inte äta för mycket socker. Men det är värre med vårt höga saltintag och bristen på främst fullkorn, baljväxter, fisk och frukt och grönsaker. Det är vad vi kallar för det allmänna kostbudskapet som gäller för de allra flesta, även för dem med diabetes typ 2. Men med vissa betoningar som är viktigare än andra. Hit hör valet av kolhydrater.

FRÅGA: Det här med diabetes och socker är ju knepigt. Vad gäller egentligen om de båda varianterna – diabetes 1 och 2 – lite övergripande?

Diabetes betyder att funktionen att ta hand om kolhydraterna vi äter inte fungerar. I båda varianterna är det mer eller mindre brist på hormonet insulin som är orsaken, men det är fullständigt olika bakomliggande orsaker till typ 1 och typ 2.

Typ 1 – kallas också för autoimmun diabetes. Då är produktionen av insulin i bukspottskörteln helt utslagen och insulin måste från dag 1 tillföras med hjälp av injektioner. Typ 1 ökar och varför vet man ännu inte. Det har inte alls att göra med individens levnadsvanor eller om man är överviktig eller hur man äter. Sjukdomen är kronisk och behandlingen är insulin resten av livet. För dem med typ 1 handlar det hela tiden om att hålla blodsockernivåerna på en jämn nivå där både för högt och för lågt är farligt. Det kan variera relativt snabbt och behandlas med struktur på träning, mat och insulinmängd.

Typ 2 orsakas inte sällan av övervikt och ofta i kombination med en ganska inaktiv muskelmassa. Det kan också vara så att själva insulinproduktionen har minskat något. Sammanfattningsvis så har kroppen för lite insulin, antingen på grund av att kroppsmassan är större än kroppens insulinmängd och att musklerna är inaktiva och har då svårt att ta emot insulinet. Eller så finns inte tillräckligt med insulin. Den inledande behandlingen är att se till att det finns tillräckligt med insulin och om man har övervikt att man går ner i vikt i kombination med en mer rörlig tillvaro. Ibland kan även tabletter ges som stimulerar kroppens egen insulinproduktion. Och som sista behandling ges insulininjektioner.

FRÅGA; Det är alltså insulin som är det kritiska ämnet, vad är det egentligen?

Insulin är ett protein som tar hand om de minsta delarna av kolhydraterna i maten, det vill säga glukos. När vi äter kolhydrater delas de genom flera olika processer ner till glukos. För att komma in i cellerna från blodbanan behövs en dörröppnare för att komma in i cellen. Insulin är dörröppnaren. När det är brist på insulin stannar sockret kvar i blodet och man får högt blodsocker.  Har man för mycket blodsocker för länge ökar risken för skador i nerverna, njurarna och ögonen.

FRÅGA: Tidigare kallades väl diabetes för ”sockersjuka”, när togs det bort – och varför?

Därför att det inte handlar om sockermängden i maten utan om ämnesomsättningen av kolhydrater. Det har skett successivt sedan 70–80-talen.

FRÅGA: Finns det någon kost som är särskilt lämplig för diabetiker? Skiljer det sig något beroende på vilken variant (1 eller 2) man har?

För dem med typ 2 handlar det först och främst om att få ner blodsockret (till skillnad mot typ 1 där det både kan bli för högt och för lågt när sjukdomen väl är under behandling). Först och främst är hela livsstilen av betydelse. Stress ger bland annat adrenalinpåslag som gör blodsockret högre och insulinkänsligheten sämre. Att röra på sig varje dag är a och o och det är bra komma upp i rejäl puls minst tre gånger i veckan i 30 minuter. Maten ska bestå av bra fetter, långsamma kolhydrater och för övrigt innehålla bra med grönsaker och lagom med kött, fisk etcetera. Det är värt att stanna upp kring kolhydraterna. Letandet efter sockerfri mat, inklusive bröd är en företeelse som inte är relevant längre med det stora undantaget för söta drycker som alla, oavsett med diabetes eller inte, med fördel bör dricka zero- och lightvarianterna av. Men det är förstås också en mängdfråga.

Det är vilka kolhydrater maten innehåller som är helt avgörande. Mat som höjer blodsockret mest är bland annat söta drycker, siktat mjöl och vitt ris (och självklart godis). Även juice, för att det blir många snabba kolhydrater på liten mängd och för att fibrerna inte finns med. I siktat mjöl för att det bara är stärkelsen kvar och resten av kornet är borta. Samma sak för riset. Dock är det helt centralt att äta bra kolhydrater. Dessa hittar vi i fullkornsbröd (minst 22 procent på färdig produkt och ju mer helt kornet är desto bättre för blodsockernivån) och andra fullkornsprodukter, i hela frukter och grönsaker och baljväxter. Även mjölkprodukter ger kolhydrater som är relativt långsamma.

För att hitta en lagom nivå på både fullkorn och socker är fortfarande det gröna nyckelhålet till hjälp.  Det anger att mängden sockerarter får vara max 5 gram per 100 gram bröd. Slutsatsen blir att ett fullkornsrikt bröd med lite socker har bättre effekt på blodsockernivån och hälsan än vad ett osötat, siktat bröd har. Mängdfrågan är förstås också viktig. Att äta bra nästan alla dagar ger utrymme för ”vad man vill ha” ibland.

Det finns ibland så kallade sockerfria kakor, choklad och glass. De är ändå söta och sötningsmedel har använts. De enda sötningsmedel som funkar för dem med diabetes är Acesulfam, Aspartam och Stevia vilka också finns i läskens light- och zeroalternativ.  Sötningsmedel som slutar på -ol, till exempel Sorbitol och Mannitol höjer ändå blodsockret och är laxerande. Bättre då att äta en vanlig kaka, choklad och glass, även för dem med diabetes. Ät bra för övrigt, med bland annat fullkornsbröd, så finns plats för vanlig kaka när det bjuds.

Kostbehandlingen vid typ 1 är mer individuell men lyder i stort under samma premisser som beskrivet ovan.

FRÅGA: Vad skulle du säga är vore det bästa sättet för att minska förekomsten av diabetes 2 hos befolkningen?

Att väga lagom, att skilja mellan vardagsmat och sällanmat, att äta mer fullkorn och att det skulle finnas ännu mer fullkornsbröd att köpa, att man låter bilen stå och rör sig aktivt minst 30 minuter varje dag. Vidare att vi ser till att skapa utrymmen för återhämtning i livet så att inte kroppen går på stressläge 24/7. Och sist men inte minst att inte lyssna på alla galna råd som lovar hälsa genom att ta piller med krom eller dricka vissa drycker.