KASAM-Brödinstitutet

fullkorn är inte allt

Hur har vi det egentligen? Rubrikerna i mångas liv kan vara dramatiska just nu. Inflation, prisökningar, hållbarhetsfokus, AI, missade klimatmål och folkhälsoutmaningar. Och förstås invasionen av Ukraina. Livet ställs på sin spets.
Kanske viktigt att ibland zooma ut något för att fokusera på andra saker. Här hittar du ett sådant. Det är inget nytt men kanske bra att påminna varandra om ibland, jag pratar om att hitta sitt sammanhang.

Du känner säkert redan till Aaron Antonovsky, en professor i något så spännande som medicinsk sociologi från USA och Israel, som är grundaren till begreppet Känslan av sammanhang, ofta förkortat KASAM (på engelska SOC – sense of coherence). I korthet handlar KASAM om betydelsen av att ha en känsla av sammanhang såsom att sitta i förarsätet för sitt eget liv och att både kunna och göra aktiva val för sig själv. Men också att vara en del av något större och få bekräftelse och respekt av sin omgivning. Det kan vara i det stora men lika mycket i det lilla. Forskningen visar tydligt att ju mer KASAM desto bättre fysisk allmänhälsa. Vidare visar forskningen att grupper med lägre KASAM tenderar att ha högre andel så kallade folksjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Och avslutningsvis upplever kraftigt sjuka personer som har högre KASAM sin sjukdom som mindre negativ än personer med lägre KASAM.

Antonovsky menar att motståndskraften beror på vår känsla av sammanhang, det vill säga i vilken utsträckning vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar.

KASAM-Brödinstittutet

Hälsans mysterium

I sin bok Hälsans mysterium (boktips!) ställer Aaron Antonovsky sig frågan vad det är som gör att vissa klarar svåra påfrestningar med hälsan i behåll medan andra går under. Under 1950-talet studerade han en grupp judiska kvinnor som samtliga överlevt koncentrationslägren under andra världskriget. Han upptäckte skillnader i hur de hanterat de vidriga upplevelser de varit med om. Det låter absurt men han kunde visa att förmågan att hantera händelser utan att bli offer för omständigheterna samt att känna delaktighet var helt avgörande, även i den värsta tillvaro.

Vetenskapen är tydlig med att våra levnadsvanor som rökning, matvanor, fysisk aktivitet, stress med mera helt klart påverkar vår hälsa och risk för ohälsa väldigt mycket. Vetenskapen är också tydlig med att det gäller för befolkningen i stort. Ser vi till hela Sverige är det tydligt att de som har sämre levnadsvanor i högre grad drabbas av våra stora folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, cancer och lungsjukdomar. 

Winston Churchill, Storbritanniens premiärminister under stora delar av andra världskriget, gjorde precis motsatsen till alla hälsoråd men levde länge ändå. Han drack mängder av alkohol, åt fel, var fet, rökte ständigt, och hade en minst sagt stressad tillvaro. Han blev 90 år i en tid när medellivslängden var 72 år.

KASAM-Churchill-Brödinstitutet

Mannen som var en central figur när världen räddades från Hitler får ofta stå som ett lika extremt som tydligt praktexempel för vad KASAM är.

Jag har hört illvilliga tolka KASAM som att andra levnadsvanor som till exempel mat och motion då inte spelar så stor roll för hälsan. Det är förstås inte sant. Det är inte det ena eller andra som gäller utan är förstås en helhet, i varje människas liv.

Att ge utrymme till att livet ger ett sammanhang för dig själv, för familj, för vänner och för medarbetare är något av det viktigaste vi kan göra för varandra.

Förmågan att hantera händelser utan att bli offer för omständigheterna samt att känna delaktighet är helt avgörande för hälsan.