Foto: Brödinstitutet

FRÅN LIVSFARLIGT TILL LIVSVIKTIGT

Kolhydrater har helt felaktigt fått stå ut med de flesta extrema beskrivningarna avseende hälsoeffekter. Under några decennier av en rejäl dos av kolhydratskräck börjar bilden bli något mer nyanserad. På samma sätt som fett finns i många olika former med olika effekter gäller detsamma för kolhydrater. Här förklarar vi.

I Sverige verkar vi bara kunna fokusera på ett energigivande näringsämne i taget. På 80- och 90-talen basunerades fettets skadliga effekter ut med en så pass stark stämma så att man blev påmind om ”hesa Fredrik”, fast varje dag. Ungefär samtidigt som Susanne Lanefelts knipande gymnastikövningar hade sändningstid på en av våra två tv-kanaler erbjöds vi fler och fler  lightprodukter som lågt hängande frukter i affären. Allt blandat med pasteller. 

Efter millennieskiftet  kom skiftet och strävan efter normalvikt hette inte lightprodukter utan nu istället helfeta produkter. Och minimalt med kolhydrater. LCHF (Low Carb High Fat) föddes.  Något som närmast kan liknas som ett krig mellan vallgravar utbröt när i princip alla kolhydrater utsågs vara orsaken till alla levandsvanesjukdomar. Och dessutom med hjälp av Livsmedelsverket som många LCHF -anhängare ansåg (anser?) vara helt fel ute trots ett vetenskapligt underlag på cirka 2300 artiklar.

Kolhydratskräcken har gått långt och i kölvattnet där självutnämnda experter med viss framgång lyckades påverka synen på kolhydrater, kunde vi se hur brödet hos somliga hamnade i skamvrån i den grad så att be om bröd till maten vid en trendig lunchrestaurang närmast betraktades som att be om ett glas vin på arbetstid. Som tur är har detta förändrats.

20 år har gått sedan senaste skiftet och det verkar som om det börjar puttra kring proteinet, det tredje av våra energivande näringsämnen. Ett ämne i taget som sagt. I och med att planeten inte mår bra kommer vårt val av protein i fokus parallellt som proteinpulver och -drycker sällan har sett bättre dagar. Även åsikter om val av protein kommer att köras i torktumlare där sakkunskapen även här till slut kommer att visa på en lämplig och resonabel väg framåt.

 …att be om bröd till maten vid en trendig lunchrestaurang kunde närmast betraktas som att be om ett glas vin på arbetstid. 

För visst finns den, sakkunskapen om våra tre energigivande näringsämnen. Och till skillnad mot att fokusera på ett i taget blir det allra bäst med alla tre samtidigt.

Bröd har fått stå i skamvrån mer än något annat livsmedel när det gäller kolhydrater och har tilldelats oanade dåliga egenskaper som inte ens den röda mjölken fick under 80-talet. Samtidigt är bröd och andra spannmålsprodukter samt potatis våra stapelvaror.

Kolhydrater är långt ifrån ett ämne. Monosackarider, polysackarider, stärkelse, fullkorn, fibrer, glykemiskt index är bara några av de begrepp som förtjänar en egen förklaring. 

/Maria Sitell