Franskbröd
Ett franskbröd är bakat på vetemjöl, jäst, vatten, salt och ibland även fett. Ytan är spröd och knaprig och inkråmet är luftigt. Ett franskbröd behöver inte ha några vallmofrön strött på skorpan.
Grahamsbröd
En amerikansk vegetarian, som levde på 1800-talet, vid namn S Graham har gett namn åt grahamsmjölet, vilket fortfarande är det vanligaste hälsobrödet i folkmun både i USA och på de brrittiska öarna.
Bergis & barkis
Enligt gammal tradition är bergis ett festbröd. Brödets namn kommer ursprungligen från det judiska ordet berakhot, som är en judisk sabbatsbön.
Kavring
kavring Kavring är egentligen namnet på många olika bröd, som har lång hållbarhet och fungerade som förrådsbröd. Bröd som kallades kavring bakades två gånger, vilket har gett den namnet tvegräddat bröd. Kavring är bakad på fullkornsrågmjöl och blir saftigt och hållbart genom att en del av rågmjölet skållas och genom tillsats av surdeg, som ger […]
Tekakor & kakbröd
Kakbrödet har flera hundra år gamla anor, och har tre traditionella skepnader. I Norrland bakades kakbröd av typen Polarkaka medan västkustborna knådade fram Hönökakor. Samerna har också en variant av brödet, gahkkun.
Sirapslimpa
Från början kallades limpan VR-limpa då den görs på vete och råg. Vid tiden runt första världskriget kom limpan till på statens inrådan. Det var då svält och näringsbrist i Sverige samtidigt som produktion av sockerbetor var hög.
Tunnbröd
Tunnbrödet går tillbaka till vårt mest ursprungliga sätt att göra bröd. Degen hälldes ut på en stenhäll eller järnhäll, sedan lyftes brödet upp med en pinne, och veks i fyra delar.
Vörtbröd
Vörtbröd bakas på en blandning av siktat vete- och rågmjöl, vört, sirap, pomeransskal, kryddnejlika och ingefära. Ibland ingår också russin.
Knäckebröd
Knäckebröd eller hårt bröd kallas också spisbröd eftersom det bakades i den vedeldade spisen.
Baguette
En baguette skall vara 60 cm lång och cirka 6 cm i diameter.