Vörtbrödet hör hemma främst i Mellansverige och är från början ett herrskapsbröd som sedan blev allmogens festbröd.
Vörtbröd bakas på en blandning av siktat vete- och rågmjöl, vört, sirap, pomeransskal, kryddnejlika och ingefära. Ibland ingår också russin.
Där vörtbrödet har sin äldre tradition uppskattades det för sin sötmas skull och för att det var en välkommen omväxling till det osötade brödet. Man tillsatte vört som man hade tillgång till när man bryggde öl, vanligen inför de stora helgerna. Vörten gav en ny smak och sötma till brödet. Vörtbröd är en relativt ny företeelse i Skåne och de andra södra landskapen. Anledningen till att vörtbrödet fått en landsomfattande spridning inför jul och påsk, de stora mathelgerna, är att de stora bagerierna marknadsfört vörtbrödet som ett helgbröd. I de södra landskapen är det vanligare med russin i vörtbrödet än i de traditionella vörtbrödslandskapen.
sök på brödinstitutet
nyhetsbrev
Registrera dig
Ja tack, jag vill prenumerera på nya inlägg från bloggen ”Bröd och annat väsentligt”.