10 snabba om bröd

1. Hur länge har vi ätit bröd?

Vi har ätit bröd i över 10 000 år och det var i och med att vi började odla spannmål som vi blev bofasta och byar och senare större samhällen bildades. Man har funnit rester av brödbakning från järnåldern. Här är historien i snabbversion:

2. Bröd innehåller kolhydrater, är det bra?

Bröd är stor källa till kolhydrater vilket är kroppens primära energikälla. Hjärnan, musklerna, nervsystemet och immunförsvaret använder helst kolhydrater som energikälla. Kolhydrater är inte bara ett ämne utan är, precis som fett som delas in i omättat och mättat fett, olika och finns i många olika varianter.  Den enklaste sockerenheten är glukos. Det finns andra kolhydrater som sitter ihop i 40 000 olika enheter. Ett sätt att dela in dem på är dels glykemiska, dels ej nedbrytbara kolhydrater.

Glykemiska kolhydrater är de som påverkar vårt blodsocker genom att de sugs upp redan i tunntarmen. Hit hör sockerarter som druvsocker (glukos) ”vanligt socker” (sackaros), mjölksocker (laktos) och fruktsocker (fruktos). Även stärkelse är blodsockerhöjande. Glykemiska kolhydrater finns till exempel i frukt, mjölk, siktat mjöl, pasta och ris.

De ej nedbrytbara kolhydraterna går mer eller mindre opåverkade ner till tjocktarmen. Hit hör fibrer från spannmål, baljväxter, frukt, rotfrukter och även resistent stärkelse. I tjocktarmen gör fibrerna bland annat nytta genom att vara bra mat för de goda bakterierna där. Fullkorn är ett bra exempel på ej nedbrytbara kolhydrater. Läs gärna Livsmedelsverkets skrift Nyttiga o onyttiga kolhydrater. Och här har du snabbkursen om olika slags kolhydrater:

3. Blir man inte tjock av bröd som ju innehåller kolhydrater?

Man går inte upp, eller ner i vikt av ett livsmedel. Det handlar om mängden. Det vill säga gör du av med mer energi än du äter går du i det långa loppet ner i vikt och tvärtom. Det spelar inte heller någon roll om kalorierna kommer från kolhydrater, fett eller protein. Varje gram kolhydrat och protein ger 4 kilokalorier (kcal) och varje gram fett ger 9 kcal. Alkohol ger 7 kcal per gram. Det är skillnad mellan olika kolhydrater, och den typ vi behöver äta mer av är fullkorn. 9 av 10 svenskar äter för lite fullkorn. Bröd som innehåller hela korn hjälper dig att hålla vikten (och förebygger dessutom ohälsa), tack vare att hela korn ger flackare blodsockerkurva så att du håller dig mätt längre.

4. Hur mycket protein finns i bröd?

Alla spannmålsprodukter är en bra källa till grönt/växtbaserat protein och är en viktig del av maten när vi ska äta mer grönt protein istället för protein från kött. Proteinmängden varierar mellan olika produkter men proteinmängden i bröd ligger oftast mellan 8 och 14 gram/100 gram. 4 skivor bröd ger alltså cirka 25 procent av det dagliga proteinbehovet. Här kan du läsa mer om olika sätt att få i sig protein.

5. Är bröd bra för klimatet?

Bröd och andra spannmålsprodukter är inte bara bra för klimatet, det är något av det allra bästa vi kan äta för klimatet. Det ger lika låga CO2-utsläpp som baljväxter. Hela processen, det vill säga från att man sår till att brödet tas ut ur ugnen, kräver endast låga mängder energi och när stora mängder bröd bakas i stora ugnar sker bakningen extra energieffektivt.

Klimatlistan_bröd_spannmål

6. Är surdegsbröd extra nyttigt?

Surdegsbröd ger en typisk smak och textur som uppskattas av många och brödet får även längre hållbarhet. Det sistnämnda för att pH-värdet sjunker. Surdegsbröd ger också en något flackare blodsockerkurva. Men det allra nyttigaste med surdeg är när det finns fullkorn i brödet för då kan fullkornets nyttigheter lättare tas upp av kroppen än i ett bröd som inte innehåller surdeg. Surdeg engagerar och väcker känslor, och diskuteras. Här kan du läsa mer om surdegens olika nyanser.

7. Är det bättre med mörkt bröd istället för ljus?

Påståendet har sin grund i att rågbröd är mörkt och nyttigt. Men att ett bröd är mörkt kan ha flera orsaker, till exempel att det är bakat med mörk sirap. Titta istället på mängden fullkorn som brödet innehåller. Fullkorn förebygger bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och viss cancer. Leta efter fullkornsrikt bröd och ta gärna det gröna nyckelhålet till hjälp. Fullkornsbröd kan vara både mörkt och ljust.

8, Hur gör man mackor till en riktig måltid?

En macka kan vara allt från ett bra mellanmål till en hel måltid. Det beror förstås helt på hur stor mackan är och vilket bröd och pålägg man har. Med nyttigt bröd både under och över ett bra pålägg blir det en minst lika komplett måltid som den som har lagats i ugnen eller i en kastrull. Bröd innehåller både bra med protein (mellan 8 och 14 procent) och kolhydrater. Om du väljer fullkornsbröd får du fler näringsämnen och mättnaden håller längre. För mer information ta en titt på Måndagsmackan som är svaret på vad man ska äta till middag när det finns bröd och matrester kvar i kylen och skafferiet.

Mackor_som_måltid_Brödinstitutet

 

9. Bröd gör väl magen uppblåst och svullen?

En del har orolig mage men det är mycket sällan brödet som är boven. Den vanligaste orsaken till orolig mage är stressmage och IBS (Irritable Bowel Syndrome), som cirka 25 procent av svenskarna lider av. Det är viktigt att ta reda på vad man inte tål. Gå därför till läkare eller dietist för att ta reda på det och undvik att laborera själv genom att ta bort mat. Resultat blir både bättre och godare. Se kortfilmerna om ont i magen och här kan du läsa mer om glutenintolerans.

10. Vad är nyttigt med bröd?

I spannmål finns fullkorn och det är bland det bästa för kroppen att äta. Fullkornet i bröd bidrar till att sänka blodfetterna, sänka blodtrycket och hålla blodsockret på en jämnare nivå. Ingen annan kostegenskap förebygger ohälsa i så hög grad som fullkorn gör. Genom att äta fyra skivor fullkornsbröd om dagen får du i dig bra med fullkorn. Läs mer hos Livsmedelsverket om fullkorn och var det finns. Ett enkelt sätt att hitta bröd med fullkorn är att leta efter det gröna Nyckelhålet. Bröd kan också vara märkt Fullkornsbröd eller Rikt på fullkorn.

Nyckelhålsmärkt_bröd

Vill du ha den här informationen lättillgänglig? Beställ då/ladda ner våra A6-flyers med sammanfattning om just bröd men även om fullkorn och gluten.

Källor: Brödinstitutet grundar sig på de Nordiska näringsrekommendationer. På vetenskapen bakom vi säger finns också källhänvisningar.

BESÖKSADRESS
Storgatan 19, Stockholm

POSTADRESS
Brödinstitutet AB
Box 556 80
102 15 Stockholm

KONTAKT
Maria Sitell

M 0707-64 58 84
T 08-762 67 95
E maria@brodinstitutet.se