Vörtbröd bakas på en blandning av siktat vete- och rågmjöl, vört, sirap, pomeransskal, kryddnejlika och ingefära. Ibland ingår också russin.

Där vörtbrödet har sin äldre tradition uppskattades det för sin sötmas skull och för att det var en välkommen omväxling till det osötade brödet. Man tillsatte vört som man hade tillgång till när man bryggde öl, vanligen inför de stora helgerna. Vörten gav en ny smak och sötma till brödet. Vörtbröd bakades tidigare framförallt i Skåne och de andra södra landskapen då vetemjöl är det dominerande sädesslaget i brödet. Anledningen till att vörtbrödet fått en landsomfattande spridning inför jul och påsk, de stora mathelgerna, är att de stora bagerierna marknadsfört vörtbrödet som ett helgbröd, men också för att idag finns alla slags mjöl att tillgå i hela landet. I de södra landskapen är det vanligare med russin i vörtbrödet än resten av Sverige.