Både råg och havre har fantastiska egenskaper för hälsa och klimat. Rågen har en gedigen tradition i norra Skandinavien och kommer så säkert förbli. Ett rågsurdegsbröd är för många ett måste vid frukosten.

Fokuset på havre som vi ser nu är välkommet. Det har gått från att inledningsvis anses som ett ogräs till att idag anses som ett så kallat superfood. Ett begrepp som jag överlag är tveksam till men havre skulle kunna kvala in.

• Havre innehåller betaglukaner som verkligen bidrar till att förbättra höga blodfetter (kolesterol) och även jämnar ut blodsockerkurvan. Betaglukanerna har också visat sig vara särskilt bra för att hålla tarmslemhinnan tät och motståndskraftig.
• Havre innehåller också vad vi kallar resistent stärkelse som är en form av stärkelse som inte bryts ner i tunntarmen utan kommer ner i tjocktarmen i intakt form och där ger bra mat till de goda bakterierna i tarmen.
• Många med IBS (irriterad tarm) tål havre bättre än andra sädesslag då de innehåller mindre av vissa svårnedbrytbara kolhydrater.
• Har en mjuk smak som uppskattas av många
• Med sina 7 procent fett är havre det fetaste sädesslaget. Fettet är av bra kvalitet, alltså omättat.

Havre är rent biologiskt glutenfritt men kontamineras av andra sädesslag både ute på åkern och i kvarnen vilket gör att den i praktiken inte är glutenfri. För den som har celiaki (glutenintolerans) finns rena varianter av havre att använda i stället.

Idag utgör havre 13 procent av den totala spannmålsskörden