Publicerad 2019-04-05

Det var inte alls bättre förr

Den senaste tiden har jag läst böcker som skildrar Sverige på sent 1800-tal. Det är slående hur mycket som är så lika, parallellt med att många saker är så annorlunda på ett omvälvande sätt. Möten mellan människor och att ha framtidsdrömmar är lika. Bostäder, arbetsvillkor och maten är däremot väldigt annorlunda.

Jag har alltid varit kritisk till idealiseringen av ”förr” oavsett vilken tidsepok det gäller. Att små trästugor med vedspis och levande ljus där man lagar hemlagat skulle vara pittoreskt när det i själva verket var dragigt, mörkt, trångt, smutsigt med enahanda mat man förhoppningsvis hade, är för mig helt obegripligt.

I böckerna som beskriver 1800-talet framträder människor som vill utveckling, oavsett om det handlar om tekniska och mekaniska framgångar eller rimlig ersättning för utfört arbete. Man ville framåt, man ville få det bättre.

Idag står vi också inför utmaningar, enorma sådana. Och människor vill fortfarande verka för utveckling, oavsett om det handlar om klimatfrågor, vatten till alla eller nanoteknik. Gränsen för att klara max 2 graders uppvärmning är kritiskt nära. Den så kallade planetära tröskeln som bland annat innebär temperaturhöjningar och havsnivåförändringar där ordet obehagligt är ett alldeles för svagt uttryck, är en realitet.

Begrepp som foodtech och matinnovationer duggar numera därför ganska tätt. I korthet handlar det ju om att utveckla vårt sätt att producera mat på ett hållbart sätt så att det finns hälsosam mat för hela världens befolkning i framtiden. Ett exempel som gärna brukar lyftas fram är laboratorieframställt kött men det finns mycket annat. GMO (Genetiskt Modifierade Organismer) är en annan innovation där den samlade forskningen mer och mer ser fördelar med att utveckla, inte avveckla metoden.

Efter att ha läst Livsmedel i Fokus, nr 2/2019, på tema Ett lyft för färdigmaten blir jag riktigt peppad. Debatten tas, viljan finns där och fokuset på hållbarhet är tydlig. Allt talar för att svensk mat och svensk matindustri har sina bästa år framöver. Och anledningen är att det i grunden finns bra råvaror och produkter, många gånger med gedigen historia. Och även om jag talar i egen sak så tror jag ingen slår mig på fingrarna när jag säger att ett av de bästa exempel är just brödet. Det har 10 000 år på nacken parallellt med att vara ett av de mest klimatsmarta livsmedel vi kan äta (med samma låga koldioxidutsläpp som baljväxter) och så hittar vi fullkornen där. Det gäller förstås även för andra spannmålsprodukter. Läs mer här

”Förr” var bristen på mat ett faktum för de allra flesta människor, många svalt periodvis och orsakade stora folkförflyttningar. Maten som fanns var enahanda och gav inte alla nödvändiga näringsämnen för ett bra och friskt liv. Och så är det fortfarande för alltför många människor men numera oftare utanför vårt lands gränser.

Jag är helt övertygad om att utvecklingen kring maten, för att det ska finnas till fler människor på planeten och för att planeten ska överleva, behöver gå åt detta håll, åt mer (men absolut inte bara) food tech, parallellt med få  fler att äta enligt de rekommendationer som redan finns. Det är förstås en lösning i sig. Men, mer än så behövs och i och med de klimatförändringar som är att vänta med varmare väder har även spannmålet helt klart en utvecklingspotential.

Genom utveckling kan vi fortsätta göra saker bättre. Och det var inte bättre förr!

/Maria Sitell, talesperson och dietist på Brödinstitutet.

Dela
Kopiera länk till inlägget

Ja tack, jag vill prenumerera på nya inlägg från bloggen ”Bröd och annat väsentligt”.

BESÖKSADRESS
Storgatan 19, Stockholm

POSTADRESS
Brödinstitutet AB
Box 556 80
102 15 Stockholm

KONTAKT
Maria Sitell

M 0707-64 58 84
T 08-762 67 95
E maria@brodinstitutet.se