Publicerad 2018-06-18

Både faktafel och skadliga råd till pensionärer och andra

I tidningen Senioren (30/5-18) finns artikeln "Ät dig friskare" där författaren har fått in så många felaktigheter och grova förenklingar kring sambandet mellan mat och hälsa att jag lyfter på ögonbrynen från första till sista raden.

Seniorens artikel tar utgångspunkt i den antiinflammatoriska kost som grundar sig på så kallad basbildande kost. En idé om sambandet mellan mat och hälsa som som har sin grund i guru Robert Youngs åsikter om kroppens syrabasbalans. Han är idag åtalad för kvacksalveri. Den nyfikne kan läsa mer här.

Jag nämner inte alla felaktigheter i Seniorens artikel men jag ser det som helt nödvändigt att lyfta fram några av dem:

Antiinflammatorisk kost
Antiinflammatorisk kost är ett begrepp som inte har någon förankring i det vetenskapliga lägret. Vi har ständiga inflammationer pågående i kroppen men att dra slutsatser att ”processad mat, socker och gluten skapar inflammationer” som orsakar allt från ledbesvär, depressioner, reumatism, cancer, rynkor, bullmage och ett överaktivt immunförsvar är varken sant eller seriöst. I Nutritionsfakta finns denna artikel som visar på forskningsläget kring mat och inflammation.

Gluten är inte inflammatoriskt
Vi på Brödinstitutet tittar förstås gärna extra kring det här med gluten. Gluten (som är ett protein som gör brödet luftigt) gör att tarmluddet i tunntarmen hos dem som lider av celiaki (=glutenintolerans) försvinner. Vid celiaki ska kosten vara strikt glutenfri, då växer tarmluddet tillbaka. Celiakidiagnos kräver läkarbesök och behandling sker av dietist. I Sverige har 1-3 procent av befolkningen celiaki. Vi har i undersökning av United Minds sett att flertalet tror att 18 procent har det. Det är en astronomisk skillnad.  En av artiklarna som påstår att gluten ger inflammation lutar sig mot en undersökning som visade att gluten ger inflammationer på tarmen då man hade lagt en bit tarm på ett bord i ett laboratorium och sedan lagt gluten på denna. Det diskvalificerar studien.

På Brödinstitutet sätter vi en ära att hålla oss till vetenskapen och har därför samlat stora mängder underlag som beskriver hur forskningen kring just celiaki, gluten och magont utvecklas. Vi har samlat  många studier och referenser här. En av de mer intressanta studierna är att när man lät den grupp som ansåg sig vara glutenintolerant få äta mat med gluten i, i tron att det var glutenfritt, uteblev reaktioner. Kontentan av forskningsläget är att endast de som har celiaki ska äta glutenfritt, hos resten av befolkningen händer det ingenting i tarmen eller resten av kroppen. Botanisera gärna bland studierna, där finns också beskrivet om forskningsläget kring glutenkänslighet, dvs känslighet utan att ha celiaki.

Omega 3 är en essentiell fettsyra
Vi behöver äta mer av omega 3 och mer av omättat fett överlag. Anledningen är dock att det är en livsnödvändig fettsyra som behövs till flertalet funktioner i kroppen såsom nervsystemet, fettomsättningen, hjärt- och kärlhälsa, cellmembranens bildande, funktion och för huden.

Fullkorn förebygger ohälsa i allra högsta grad
Betaglukaner framställs också som antiinflammatoriskt. Mer rätt att säga är att äta mer av fullkorn (där vissa sorter innehåller betaglukaner). I fullkorn – som bara finns i spannmål – finns funktioner som i mycket hög grad förebygger hjärt- och kärlsjukdomar, tjock- och ändtarmscancer och diabetes typ 2. Faktum är att fullkorn numera klassas som den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i högsta grad. Men 9 av 10 äter för lite fullkorn i Sverige. Fullkorn intresserar oss också extra så den samlade forskningen kring fullkorn har vi samlat här. Det finns också en förklaringsvideo på 1 minut.

Blodsocker sänks inte med vinäger
Det stora problemet med att äta för mycket socker är att det bara ger tomma kalorier och inte några näringsämnen. Följden blir övervikt vilket är en stark riskfaktor för våra vanliga levnadsvanesjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2, cancer och vissa lungsjukdomar. (De går numera ofta under namnet NCD=Non Communicable Diseases). I den nämnda artikeln nämns att vinäger på maten skulle sänka GI-värdet vilket är att krångla till åtgärderna för ett bra blodsocker. Bra blodsockernivå uppnås genom att äta mat som ger låg och jämn blodsockerstegring, exempelvis mer fullkorn, hel frukt och grönsaker istället för juicer tillsammans med mat som innehåller fett och protein. Tallriksmodellen håller. En annan lika viktig sak är att äta regelbundet.

Fasta ger muskelförlust
För målgruppen +65 år är nog ändå tipset om att kortfasta det värsta. Fasta sätter kroppen i svälttillstånd vilket resulterar i att mängden muskler minskar. Och det är ett riktigt problem för ju äldre vi blir desto svårare blir det att bygga upp muskelmassan igen, även om man ökar i vikt efteråt. En god muskelmassa är förenat med god hälsa för äldre. Friska över 70 år mår också bara bra i det långa loppet av att ha ett något högre BMI (22-27) än vad som rekommenderas för övriga befolkningen (20-25). Åldersgruppen pensionärer är förstås väldigt heterogen där vissa är friska och aktiva medan andra är sjuka. Det går inte att ge enhetliga råd men vi vet att många äldre behöver mat med mycket energi då aptiten kan bli sämre. Och lång nattfasta är direkt skadligt.

Det finns mängder av artiklar i ämnet, här är några:

Lång nattfasta tidigt tecken på undernäring – Forskning & Framsteg
Muskler, mat och träning under åldrandet – Nordisk Nutrition

Sist i artikeln presenteras listor på mat och dess varierande inflammatoriska eller antiinflammatoriska egenskaper som är extrem och grovt missvisande både i avseende att vara (anti-)inflammatoriska och vilken mat vi ska äta mer eller mindre av.

Det finns evidens bakom kostråden
Jag skulle verkligen önska att de som läser Senioren istället fick veta vilken mat som ger hälsa till både sig själva och sin barn och barnbarn. Vi blir allt äldre och det är förstås bra om vi samtidigt håller oss både friska och starka. Även om det finns vissa små skillnader mellan hur vi ska äta som äldre, vuxna och barn så finns det ändå en helhet som gäller under livets flesta år och när vi är friska, nämligen:

Mer frukt och grönt – gärna grova sådana som rotfrukter, kål och lök. 5 portioner om dagen är utmärkt.
Mer fisk och skaldjur – gärna 2-3 gånger i veckan och variera sorterna och kolla miljömärkningarna.
Ät mer fullkorn – 3-4 skivor grovt bröd varje dag är utmärkt. Fullkorn finns bara i spannmål, dvs råg, havre, vete, korn, majs och ris.
Ät mer omättat fett – finns i feta fiskar, olja och margarin
Ät magra mjölkprodukter – det är skillnad mellan vardagsmat och sällanmat. Spar grädden och creme fraichen till helgen. Om du är äldre och underviktig kan annat gälla. Fråga en dietist.
Ät mindre rött kött och chark – för de flesta är 4 portioner i veckan lagom. Det finns flera certifieringar som visar på olika slags kött.
Mindre salt – Vi äter mycket för mycket salt i Sverige och behöver minska med hälften.
Mindre socker – skilj på vardagsmat och sällanmat. All mat får plats men inte alltid.

Här är ovanstående mer ingående beskrivet Hitta ditt sätt.

Den samlade forskningen idag är tydlig med vad vi ska äta för att dels må bra nu, dels förebygga våra stora vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2, cancer och vissa lungsjukdomar. Evidensen kring dessa kostråd är stark och de senaste Nordiska näringsrekommendationerna är bland de mest moderna i världen. De överensstämmer också med andra länders råd och rekommendationer.

Den positiva attityden till mat tycker jag vi ska lyfta fram, under hela livet. Mat är framförallt en friskfaktor, en källa till glädje och inget vi ska undvika. Och om vi ska undvika något enstaka så ska det åtminstone vara vetenskapligt belagt att det är så, eller hur?

Maria Sitell, dietist och talesperson, Brödinstitutet.

Dela
Kopiera länk till inlägget

Ja tack, jag vill prenumerera på nya inlägg från bloggen ”Bröd och annat väsentligt”.

BESÖKSADRESS
Storgatan 19, Stockholm

POSTADRESS
Brödinstitutet AB
Box 556 80
102 15 Stockholm

KONTAKT
Maria Sitell

M 0707-64 58 84
T 08-762 67 95
E maria@brodinstitutet.se